I en mörk, mörk skog – Ruth Ware

En oväntad inbjudan dyker upp i den tillbakadragna författaren Noras mejl – det är barndomsvännen Clare som ska gifta sig. En av Clares väninnor håller på och organiserar en möhippa, och vill gärna att Nora kommer trots att det var åratal sedan Nora och Clare hade någon kontakt.
 
Väl på plats, långt ute i skogen, för en helg med sprit och lekar, gör alla sitt bästa för att bjuda till, men snart uppstår spänningar mellan både nya och gamla bekantskaper. 
 
Kontakten med omvärlden är i det närmaste obefintlig i det isolerade huset. Mobiltäckningen är usel och den fasta telefonen fungerar inte. Inom loppet av ett dygn går möhippan från krystad och märklig till våldsam och katastrofal – och Nora hamnar på sjukhus.
 
Frågan är bara vad som hänt från det att hon och de andra lämnade huset tills det att hon vaknade upp i en sjukhussäng. Hur har hon fått alla skador? Var är de andra? Och varför sitter det poliser på vakt utanför rummet där hon ligger? Och framför allt – varför minns hon inte vad det är som har hänt?
 
Kommentar:

Det här är både superbra och jättekonstigt på samma gång. Det spårar ur en del mot slutet, och framförallt är det nog det tunna motivet och bakgrunden till det hela som känns lite väl krystad.  

Men det finns också mycket som jag gillar. Hela upplägget med den konstiga möhippan och den udda sammansättningen av deltagare, spänningen i huset, isoleringen… det är bra! Det ger mig härliga rysningar längs ryggraden. Alla karaktärer är opålitliga och man vet inte vem som ligger bakom allt som händer, vem kan man lita på? Hade berättandet hållit samma stil hela vägen hade det här varit fem plus från mig. Nu landar det någonstans i mitten istället – men den är helt klart läsvärd och jag läser gärna mer från Ruth Ware. 
 
Fakta:
Orignaltitel: In a dark, dark wood
Förlag: Lind & co
Antal sidor: 315
Utgivningsår: 2017
 
Finns på Bokus och Adlibris.