Jag heter inte Miriam – Majgull Axelsson

Publicerad av
När familjen samlas runt Miriams säng för att fira hennes 85-årsdag tror de att hon blivit dement. Varför påstår hon annars att hon inte heter det alla vet att hon faktiskt heter? Visst vittnar siffrorna som är tatuerade på hennes vänstra arm om hennes historia. Men det finns en annan sanning.
 
Det är dags att sondottern Camilla får veta. Om Auschwitz och Ravensbrück. Om de mest föraktade. Om Anuscha och Didi. Och om hur människorna i det fridfulla Jönköping gick ut för att jaga tattare, tio år efter Kristallnatten
 
Kommentar:

Sådär hundra år efter alla andra läser jag Majgull Axelssons fantastiska Jag heter inte Miriam, boken som hyllats och prisats, bland annat med Bokbloggarnas litteraturpris 2014.

Jag brukar dra mig för att läsa hajpade böcker, de är sällan lika bra som man tror och hoppas, men den här gången tycker jag faktiskt att den lever upp till förväntningarna. Det här är både ohygglig och viktig läsning.
 
Jag tycker om det här svenska perspektivet. Skildringar från koncentrationsläger har jag läst otaliga, men det är sällan utifrån ett svenskt perspektiv och defintivt inte ur ett romskt perspektiv. Och just romernas situation är idag kanske mer aktuell än någonsin. Det är lätt att tänka att allt som hände i nazityskland hände för så länge sen och skulle aldrig kunna hända igen och i alla fall inte här – och så läser man en sådan här bok och blir ganska tydligt varse att det skulle det visst.
 
Det här handlar om människor, hur vi är med varandra och mot varandra, om överlevnad, om skuld. Om fördomar. Det är tunga saker, det är jobbigt att ta in alla grymheter, rädslor och orättvisor. Men språket är lätt och levande, man sugs in i boken och det är omöjligt att lägga den ifrån sig. Det är också en väldigt bra skildring av 50-talets Sverige: kläder, miljöer, uppförande och maträtter, allt känns tidstypiskt korrekt.
 
Jag heter inte Miriam är väldigt bra, och framför allt väldigt viktig läsning. Har du inte läst den så tycker jag du ska se till att göra det.
 
Fakta:
Förlag: Brombergs
Antal sidor: 455
Utgivningsår: 2015
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Feministbiblioteket, Emilias bokstäver och Carolina läser.