Thin Air – Ann Cleeves

Min kära, kära Ann Cleeves är tillbaka med min kära, kära Jimmy Perez. Och det är förstås ett kärt återseende. 

 

Ett kompisgäng från England anländer till Unst, den allra nordligaste av Shetlandsöarna, för att fira bröllop. Caroline, Polly och Eleanor har varit vänner sedan universitetet, och nu ska Caroline gifta sig med Lowrey som är uppväxt på ön. Mitt under den ljusa sommarnattens festligheter försvinner Eleanor, utan ett spår. Senare hittas hennes döda kropp, men är det mord eller självmord?

 

Innan hon försvann hävdade hon att hon sett spöket av Peerie Lizzie, ett barn som förolyckades på 1920-talet. Eleanor blev smått besatt av legenden, men alla vet ju att spöken inte finns. Eller? 

 

Det är förstås Jimmy Perez och Willow Reeves, som introducerades i förra boken, som kallas in för att leda utredningen. Jimmy börjar så smått återfinna balansen igen. Han sörjer fortfarande, men börjar läka. Små, små känslor börjar spira mellan honom och Willow, men han är fortfarande inte redo. Jag ser fram emot att följa utvecklingen i kommande böcker.

 

Jag har skrivit och pratat så mycket om de här böckerna, det är min absoluta favoritdeckarserie. Delvis på grund av de fantastiska miljöerna, men också på grund av Jimmy Perez. Och jag vet egentligen inte varför, han gör inte så mycket väsen av sig, men det kanske är just därför. Han är en sådan kontrast till det dramatiska landskapet och naturen, det ombytliga vädret, dimman, kargheten, ödsligheten. Shetlandsöarna är mer än kulisser, på ett sätt är landskapet huvudpersonen och Jimmy Perez får stå i bakgrunden. Fast även om han är stillsam och lugn, så döljer sig en hel vulkan av dramatik, passion och grandiosa känslor där under, bara man skrapar lite på ytan… 

 

Thin Air är en riktigt bra deckare. Cleeves är ju alltid bra, men den här boken hör till hennes bästa. Jag gillar att legenden och folktron får ta plats och den vävs snyggt ihop med resten av historien. Atmosfären och stämningen går nästan att ta på. Den isolerade ön, människorna som lever där, allt som omger dem. Tempot är långsamt, alldeles för långsamt gissar jag att en del tycker, men jag tycker om när det är så här.