Min mormor hälsar och säger förlåt – Fredrik Backman
Elsa är sju år och annorlunda. Mormor är sjuttiosju år och galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda, vän.
Så när Elsa strax innan mormor dör får en serie brev, där mormor ber människor hon gjort illa om ursäkt, blir det början på det största äventyret. Det leder till en trappuppgång fylld av fyllon, monster, kamphundar och helt vanliga kärringar, men också sanningen om en mormor olik alla andra.
Kommentar:
Jag är väl en av få som inte har läst Fredrik Backmans tidigare roman, En man som heter Ove. Jag ryggar automatiskt tillbaka litegrand när en bok blir tokhyllad, och när den dessutom jämfördes med Hundraåringen… så blev jag än mer avskräckt. Hundraåringen var väl i och för sig helt okej, men det är inte min typ av bok. Så Ove har jag ratat.
Jag är ju dock lite förtjust i Fredrik Backman och mormorsboken kändes som en perfekt semesterbok och MY GOD så rätt jag hade. Det här är en underbart charmig historia som kan få den mest kallhjärtade att tina upp. Det finns så väldigt mycket att tycka om här.
Först och främst är det en skön blandning mellan saga och vardagsrealism. Å ena sidan en lillgammal sjuåring som blir mobbad i skolan, frånskilda föräldrar, ett fyllo i trappuppgången och dödsfall. Å andra sidan en mormor till superhjälte, ett monster, en wurs och kungariket Miamas. Det är liv och död, fantasi och verklighet, skratt och gråt och egentligen ett helt pärlband av känslor som bara snurrar sig runt hjärtat.
Fantasivärlden och verkliga världen blandar sig så fint med varandra också, det är inte alldeles tydligt var gränserna går. Alla karaktärer och deras livshistorier hänger samman och vävs snyggt ihop med verklighetssagan. Och jag köper alltihop. Det är väldigt roligt och underhållande, men det blir också en hel del allvar och tårar.
Det är också en bok som passar alla – barn, ungdomar, vuxna, män och kvinnor. Jag tror att alla kan läsa den med stor behållning. (Jag ska testa den som högläsningsbok för min sjuåring).
Hatten av till Fredrik Backman för en sjusärdeles fin bok som hyllar rätten att vara annorlunda. Nu ska minsann också den där Ove få en chans…
Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 448
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Alla sjuåringar förtjänar superhjältar.
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är En bok om dagen, Carolina läser och Sagan om sagorna.
Andra som bloggat om boken är En bok om dagen, Carolina läser och Sagan om sagorna.
Kanske måste testa jag med då 😉 Har inte läst vare sig hundraåringen eller Ove av någon anledning.
Ja gör det! Tror du kommer gilla!
Jag gillade inte Hundraåringen men älskade Ove! 🙂
Å denna är så bra och jag tycker definitivt att du ska ge även Ove en chans. Ove ska inte jämföras med Hundraåringen för den är så mycket bättre och helt annorlunda.
Kände precis samma sak som du inför Ove. Ville verkligen inte läsa den och hade så många förutfattade meningar men till slut ville jag ändå veta vad hela grejen var med den. Och jag fullkomligt älskade den. Fullkomligt. Jag skrattade och riktigt fulgrät. Underbar! Och efter din recension ska jag nog ta mig an mormorsboken också 🙂
Denna skall jag absolut läsa under hösten.
Jag ska definitivt läsa Ove 🙂
Denna bok har jag inte läst. Inte om Hundraåringen heller… Men boken om Ove – det är en av de bättre böckerna jag har läst! Den måste du läsa! 🙂
Tror du skulle tycka om den alltså!
Fortsatt trevlig sommar! 🙂