”De döda kan inte tala till oss”, hade professor Madoc sagt. Men det var inte sant. Nummer 19, det lik som den artonårige Patrick Fort undersöker på anatomilektionen, försöker berätta allt möjligt för honom.
Patrick har Aspergers syndrom och han har redan tillräckligt med bekymmer i sitt liv. Han har svårt att förstå sig på människorna omkring honom och han är besatt av tanken på döden den märkliga dörr som bara öppnas åt ett håll och som hans far försvann igenom en dag för tio år sedan.
Det är denna besatthet som fått honom att välja kursen i anatomi, men nu har hans sökande efter svar lett honom i riktning mot ett mer påtagligt mysterium, kanske rentav ett mord. Vem är den man som talar till honom från dissektionsbordet? Och hur hamnade han egentligen här?
Samtidigt som en död man bit för bit avslöjar sina dolda sanningar för honom, upptäcker Patrick hemligheter i sin egen familjs förutna. Till slut är bara en sak säker: Ingenting är vad det ser ut att vara.
Kommentar:
Belinda Bauer golvade mig totalt med sin debutroman Mörk jord, som var – och är – något av det bästa jag läst i spänningsväg. Hennes två följande böcker, Skuggsida och Ni älskar dem inte, var även de mycket bra men de nådde inte riktigt upp till samma nivå som Mörk jord.
Nu med Betraktaren lämnar hon invånarna i Shipcott och den dimmiga Exmoorheden bakom sig och förflyttar sig inomhus. Stora delar av handlingen utspelar sig i en obduktionssal, en av de mest makabra miljöer man kan tänka sig. Det kittlar av olust när anatomistudenterna dissekerar kropparna och det känns redan från början av boken att det här kommer att landa i en lika obehagligt angenäm läsupplevelse som Mörk jord.
Patrick är en intressant och annorlunda karaktär. Hans Aspergers gör att han ser på världen på ett annat sätt än sin omgivning, det är svårt för honom att hantera vardagliga situationer. Men det gör honom också otroligt fokuserad och faktainriktad, det finns inte en detalj som passerar honom obemärkt förbi. Han är övertygad om att personen framför honom på obduktionsbordet blivit mördad och är fast besluten att avslöja sanningen.
Det finns också en spännande parallellhandling, om komapatienter på ett närliggande sjukhus, och historierna flätas så småningom i varandra på ett sätt som kanske inte riktigt är vad man trodde från början.
Betraktaren är Belinda Bauer i högform: spännande, obehaglig och annorlunda. Kryddad med svart humor, och framförallt sjukt bra.
Fakta:
Originaltitel: Rubbernecker
Antal sidor: 335
Utgivningsår: 2013
Första meningen: Att dö är inte lika lätt som det ser ut på film.
Jag blev inte riktigt lika golvad av Mörk jord men har tänkt ge henne en chans till så småningom 🙂
Att läsa om när dom dissekerar känns väl inte så jätteroligt, men det verkar vara en rätt bra bok, och jag blir lite nyfiken.
Riktigt bra skriven recension, bra jobbat, blir sugen på att läsa den här! 🙂