Jag tror jag älskar dig – Allison Pearson
Det är 70-tal i en småstad i Wales. Petra, 13 år, försöker navigera mellan kraven från sin stränga, tyska mor och hierarkin och grupptrycket bland tjejkompisarna. Men viktigast i hennes liv är kärleken till David Cassidy. Hans fan-magasin är hennes bibel och hon memorerar varje ord han sjunger och skriver, i hopp om att bli den framtida mrs Cassidy. Men Davids brev till fansen kanske inte är helt hans egna? Hemligheten vilar hos Bill Finn, nyutexaminerad journalist och motvillig redaktör på David Cassidy Magazine.
Över två decennier senare går Petras mor bort, samtidigt som Petra står mitt uppe i en uppslitande skilsmässa. Hon reser hem till Wales och gör en upptäckt som kommer att förändra hennes liv.
Kommentar:
Jag är lite för ung för att upplevt David Cassidy-fenomenet, mitt enda minne av honom är att han fanns på många av de filmstjärnor jag samlade på som liten. Jag visste inte vem han var, men det vimlade av David Cassidy, Osmonds och BeeGees på alla filmisar, när man helst ville ha Olivia Newton-John, Lassie eller Disney-figurer.
Men det spelar ingen roll att man inte känner till David Cassidy, alla har vi (tror jag) haft en större eller mindre idolförälskelse som man kan relatera till. I mitt fall var det Jon Bon Jovi som med sina långa lockar och håriga bringa prydde väggarna i mitt flickrum större delen av tonårstiden. Han var den största men han var inte ensam, det fanns många andra som konkurrerade om uppmärksamheten. Till exempel Nikki Sixx som även fick ge namn till mitt marsvin.
Lika fixerad vid en idol som bokens Petra var jag aldrig, men åh vad jag känner igen mig i henne. I hela hennes sätt att vara, hennes känslor, hennes kompisar, dialogen. Jag har så lätt att identifiera mig med Petra, och jag tycker så mycket om henne. Däremot har jag inte lika lätt för att relatera till Bill, och jag hade till en början svårt att komma in i det som var hans del av berättelsen. (Precis tvärtemot vad Böckerx3 tycker i sin recension!).
Det är nostalgi i massor, och för min del så går jag alltid igång på nostalgi. Jag älskar böcker som kan transportera mig tjugo-trettio år bakåt i tiden, det slår an alldeles speciella strängar hos mig. Jag tror jag älskar dig är en charmig, varm och alldeles oemotståndlig historia som man läser med ett leende på läpparna mest hela tiden. En bok att må bra av. Jag älskar det här!
Och för att komma in i den rätta stämningen, kolla in Allison Pearson’s favorite crush songs.
Fakta:
Förlag: Printz Publishing
Antal sidor: 379
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Garderoben hade dubbeldörrar och en helkroppsspegel.
Skönt att gilla olika vinklar 🙂 Jag tror 70-talsnostalgi är helt rätt just nu, öven om jag, som sagt, är född på 80-talet =)
Vad roligt! Jag har inte läst ut än, men jag är precis sådär tvärt emot. Jag kan inte alls identifiera mig med Pet i sin idoldyrkan, aldrig upplevt det, men Bill känns mer verklighetsnära. När de andra i min klass suckade uisont över Joey i NKOTD stod jag frågande brevid. Nu när jag just kommit till andra halvan av boken så börjar jag dock sympatisera mycket mer med Petra. Roligt att se hur olika man kan känna för en bok.
Ja, det är kul det där med hur man gillar olika. Nostalgi är alltid rätt hos mig, om det är 60- 70- 80- eller 90-tal blir jag så prilligt glad! 🙂
Det är verkligen spännande och intressant hur olika man kan uppleva en bok. Jag verkligen avskydde hela boken. Kände mig lurad på de timmar av mitt liv som jag la på att läsa den.
Annika, det är jätteintressant! Man vet ju att folk tycker olika hela tiden, och ändå är det så förvånande varje gång. 🙂