Själens osaliga längtan – Audrey Niffenegger

När Elspeth Noblin dör av cancer skänker hon alla sina tillhörigheter och sin vackra lägenhet till sina systerdöttrar, enäggstvillingarna Julia och Valentina. Det finns märkliga krav i testamentet som förbryllar systrarna men trots det flyttar Julia och Valentina in i den fantastiska lägenheten alldeles vid Highgate-kyrkogården i London.

Mycket snart får de kontakt med de besynnerliga grannarna i det gamla huset – från den trevlige korsordsskaparen med tvångssyndrom som bor ovanför dem till mosterns mystiske älskare som lever i våningen under. Men den som påverkar tvillingarna mest är deras döda moster. Hon tycks varken vilja lämna lägenheten eller flickornas liv i fred…

Kommentar:
Jag tyckte så mycket om Audrey Niffeneggers första bok, Tidsresenärens hustru, och hade skyhöga förväntningar inför Själens osaliga längtan. Jag har velat läsa den hur länge som helst, men inte riktigt vågat plocka upp den av rädsla för att bli besviken. Och det blev jag verkligen inte. Det här är en läsupplevelse utöver det vanliga, och den är till och med ännu bättre än Tidsresenärens hustru.

Det är vackert och vemodigt, och den griper tag i mig på ett alldeles speciellt sätt. Jag blev illa till mods, fast på ett behagligt sätt, hur konstigt det än kan låta. Och den lämnade mig alldeles tom och kall när jag hade läst ut den.

Men det är också en udda bok, man måste tro på gengångare och ett liv efter döden. Liksom med tidsresandet i Tidsresenärens hustru så är Audrey Niffenegger riktigt bra på att förankra det där främmande och ”konstiga” i verkligheten så att det inte alls känns särskilt märkligt utan istället helt naturligt. I alla fall jag köper det med hull och hår.

Karaktärerna är också speciella. Till en början tyckte jag inte om dem, inte någon av dem, men det förändrades i takt med berättelsens gång och slutade med jag älskar dem nästan allihopa. Och det hör inte till vanligheterna med sådana helomvändningar.

Kyrkogården som hovrar över hela berättelsen är även den nästan som en huvudperson. Jag har en speciell dragning till gamla kyrkogårdar, (jag spenderade t.ex. en dag av min bröllopsresa med att strosa runt Zentralfriedhof i Wien), och fann det högst fascinerande att läsa om Highgate och dess historia.

Själens osaliga längtan berörde mig otroligt starkt, och den åker direkt upp på listan över mina all-time favoritböcker.

Fakta:
Förlag: Bonnier Pocket
Antal sidor: 434
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Elspeth dog medan Robert stod framför en automat och betraktade en stråle te som sprutade ner i en liten plastmugg.

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Fiktiviteter, Bokhora, En full bokhylla är en rikedom, Boktoka, Bokmalan, Idas bokblogg, Bokomaten, Du är vad du läser och Cinnamon Books.