Blå gryning – Ann Cleeves

Havet stormar bland klipporna på Fair Isle, den minsta av Shetlandsöarna. Polisen Jimmy Perez har precis återvänt hem för att presentera sin fästmö Fran för föräldrarna.

På ön finns också en fågelstation med en kvinnlig föreståndare, hennes familj, en kokerska och ett antal besökande ornitologer. Efter en förlovningsfest för Perez och Fran hittas föreståndaren brutalt knivmördad, med håret fullt av fjädrar. Vid första anblicken verkar ett klassiskt triangeldrama ligga bakom mordet, men det visar sig att fler på ön bär på hemligheter.

När ett till brott inträffar vet Jimmy att han måste arbeta snabbt. De tilltagande höststormarna isolerar öborna från omvärlden och en av dem är en mördare som kan slå till när som helst.

Kommentar:
Det kan inte ha undgått någon som regelbundet läser min blogg att jag älskar Ann Cleeves och hennes böcker om kriminalaren Jimmy Perez på Shetlandsöarna. (Svart som natten, Vita nätter och Rött stoft heter hennes tre tidigare i serien.)

Blå gryning utspelar sig på Fair Isle, som är en än mer isolerad plats än resten av ögruppen, vilket leder till att den klaustrofobiska stämningen här känns tätare än vanligt. Det här är också den mörkaste av hennes böcker.

Jag har längtat efter att läsa boken, men jag har väntat och gått och dragit ut på det eftersom det är den sista och avslutande i sviten. Jag har inte känt mig redo att besöka Shetlandsöarna och Perez för sista gången, jag har inte velat få ett avslut. Nu önskar jag att jag hade sparat den ännu längre. För vilket avslut det blev! Jag är arg och upprörd, och nu bör du sluta läsa om du inte vill veta mer detaljer…

*** SPOILERVARNING ***

Som sagt, så har jag alltid älskat Ann Cleeves. Men just nu är min relation till henne minst sagt ansträngd. Jag förstår inte hur man kan skriva ett sådant slut som hon gjorde, och ta livet av Fran. Jag struntar i om det är hennes karaktärer och att hon har full rätt att göra vad hon vill med dem, jag tycker ändå att det är ett hån och ett svek mot sina läsare som följt och älskat serien i flera år. Man kan inte i den sista boken av fyra ta livet av en huvudperson och lämna den andra i ett svart hål av sorg. Hade detta varit första boken i serien är det en annan sak, men jag tycker inte att det kan sluta på det här sättet. Det är ovärdigt. Hade det inte kunnat få bli ett lyckligt slut?

Jag är så upprörd angående detta att hela resten av historien bleknar bort, jag kan inte ens tycka något om den just nu, det känns bara tomt och nollställt. Och ja jag vet, det är bara en bok, men Fran och Jimmy har blivit något av mina favoritkaraktärer. Cleeves har lyckats skapa verkliga, levande personer. Det är nästan så att jag måste kasta mig på ett plan till Lerwick för att trösta den stackars Perez…

Jag hoppas innerligt att Cleeves planerar att återvända till Shetlandsöarna och skriva en fortsättning om Jimmy Perez. Då kan jag kanske förlåta henne.

Fakta:
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 358
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Fran satt med slutna ögon.