Favoritmiljöer i litteraturen

Ord och inga visor ställer frågan om vilka som är ens favoritmiljöer i litteraturen. Här är mina:

Karga, dimmiga hedar. Företrädesvis på den engelska eller skotska landsbygden. Företrädesvis 1700- eller 1800-tal, gärna lite gotiskt och mystiskt. Författare som Daphne du Maurier och systrarna Brontë skildrar det alldeles utmärkt. Det finns även modernare författare som Ann Cleeves med sina Shetlandsöar eller Johan Theorin med sitt Öland som skildrar dimmiga hedar på ett mycket bra sätt.

Böljande gröna irländska kullar. Böcker som utspelar sig på det gröna Irland ligger mig också varmt om hjärtat. Det behöver inte alltid vara gröna och frodiga kullar, det går även bra med irländsk fattigdom och nödår. Frank McCourt, Roddy Doyle och Ann Moore får stå som exempel för de fattiga åren, medan författare som Marian Keyes, Deirdre Purcell och Cecelia Ahern får representera det moderna Irland.

Amerikansk internatskolemiljö. Det är något kittlande med den miljön som tilltalar mig, det är en sluten värld men ändå inte en skyddad sådan. Här har Curtis Sittenfeld och Anita Shreve skrivit utmärkta böcker.

Rock’n’roll scenen. Jag älskar de skitiga skildringarna från band som Mötley Crüe och Guns’n’Roses, från Sunset Strip, knarkarkvartar, barer, världsturnéer, uppgång och nedgång. Det finns fortfarande många band och personer som jag väntar på att ska berätta sina historier…