Sophies historia - Jojo Moyes

Frankrike, 1916. Sophie Lefevre driver tillsammans med sin syster familjens hotell i hemstaden medan deras män slåss vid fronten. När den nye tyske kommendanten får syn på Sophies porträtt målat av hennes make Edouard föds en farlig besatthet som kommer att tvinga Sophie till ett ödesdigert beslut.

London, 2006. Sophies porträtt hänger hemma hos Liv Halston. Ett slumpartat möte avslöjar målningens verkliga värde och dess turbulenta historia, och hotar att vända upp och ner på Livs tillvaro.

Kommentar:
Vissa författare har en väldigt tydlig stil som man genast känner igen, men Jojo Moyes är lite svårgreppbar. Man vet aldrig om man får Marian Keyes eller Kate Morton när man börjar läsa. Den här gången är det mer åt Kate Morton-hållet. 
 
Sophies historia består av två parallella historier, Sophies och Livs, första världskrigets Frankrike och nutidens England. Till synes helt olika kvinnor och livsöden, men det finns många paralleller. Sophie för sin kamp mot de tyska soldaterna och Liv mot fodringsägare och rättsväsende. Båda sörjer sina män, av olika anledningar. Och Sophie, eller snarare hennes porträtt, blir väldigt viktigt för Liv.
 
Att Moyes kan berätta en historia, det vet alla som läst henne, och visst är det här en fängslande berättelse. Men jag tycker den tappar fart mot mitten och hade nog kunnat kortas ned en aning. Jag är ju annars inte den som brukar klaga på att böcker är för långa, men här blir det lite segt. Visst är den läsvärd, men det är inte en av hennes bästa. Nyss lästa The One Plus One är fortfarande min favorit. 
 
Fakta:
Originaltitel: The Girl You Left Behind
Förlag: Printz Publishing
Antal sidor: 440
Utgivningsår: 2012
Första meningen: Jag drömde om mat.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Feelgoodbibliotekarien, Bokstunder, Lottens bokblogg och En bok om dagen.

Idag är det min dag på Kulturkollo

Det betyder att jag bombarderar Kulturkollo med inlägg hela dagen, och avslutar det hela med en utlottning av en mycket läsvärd bok. Visst klickar du dig vidare till Kulturkollo och lär känna mig lite bättre?
Alla mina inlägg hittar du här

Vinn böcker på Kulturkollo!

Just nu har du chansen att vinna ett par riktiga godbitar att förgylla läshösten med:

Du kan vinna Maken och hänga med vår samläsning, bekanta dig med Chinue Acheba, drömma dig bort med Eleanor & Park eller varför inte fylla på klassikerkontot med En herrgårdssägen eller grotta ner dig i Älskade.


Kockskola för ensamma hjärtan - Marita Conlon-McKenna

Alice älskar att laga mat. Men som nyskild ledsnar hon snart på att bara laga mat åt sig själv. Alice startar Martellos kockskola och upptäcker att hon har gåvan att förmå en grupp främlingar att älska matlagning.

Kommentar:
Kockskola för ensamma hjärtan går i lite samma anda som Bokcirkelns bekännelserJane Austen-klubben och The Things We Do For Lovemen det handlar om matlagning istället för bokcirklande eller konstlektioner. Gemensamma nämnaren är en grupp till synes olika främlingar som sammanförs av sitt intresse, och oväntade vänskaper och relationer uppstår. 

Det här är en ganska oförarglig bagatell som kan sammanfattas som utropsteckenskadad tantlit för Året Runt-läsare. Den är lite trevlig att läsa, men särskilt bra är den inte. Dialogen är full av utropstecken. Även när det inte behövs! Precis så där ser det ut! Irriterande! 

Jag har tidigare läst Bröllopsfixaren av samma författare, den tyckte jag var bättre.
 
Fakta:
Originaltitel: A Taste for Love
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 343
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Alice Kinsella tittade i ugnen. 
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är och dagarna går..., och Böcker emellan.

Följ med på Kulturkollo!

Det var en gång sju bokbloggare som ville göra gemensam sak. Hela sommaren har det planerats och fixats, ritats och skrivits, petats och donats. Idag är starten för Kulturkollo, ett bloggkollektiv som jag är stolt och glad över att få vara en del av.
 
Vi sju som startat Kulturkollo kommer från olika delar av landet, har olika favoritgenrer, och kan erbjuda smalt och brett, högt och lågt och djup och yta.  Jag hoppas att Kulturkollo blir en mötesplats för alla som älskar böcker och läsning. Kulturkollo ska vara ”the place to go to” för att få boktips och läslust. Vi sju som driver bloggen har haft fantastiskt kul under planeringsfasen och jag hoppas att vår läsglädje och entusiasm kommer att smitta av sig. Jag är alltså en av de sju, vilka de andra sex är kan ni klicka er in på Kulturkollo.se och läsa mer om. Under dagen kommer alla att presentera sig, och sen drar vi igång med utlottningar, samläsning och annat smått och gott. Det blir en rivstart! Jag hoppas att du som följer Hyllan även följer med på Kulturkollo!
 
P.S Mitt engagemang i Kulturkollo betyder inte att jag kommer sluta blogga här på Hyllan, utan Hyllan lever kvar precis som vanligt. Förhoppningsvis ännu bättre. ;) 

The One Plus One - Jojo Moyes

The One Plus One handlar om Jess, ensamstående mamma som jobbar två jobb för att få ekonomin att gå runt men det finns ändå aldrig pengar över. Hennes dotter Tanzie är närmast ett underbarn när det gäller matte och får ett erbjudande om att börja i en fin privatskola. Kruxet är avgiften, som trots ett stipendium blir en omöjlighet för Jess att betala. Om inte Tanzie råkar vinna matteolympiaden i Skottland, där prissumman täcker hela första årets avgifter.

Problemet är bara att ta sig till Skottland. Efter en rad omständigheter dyker Ed upp i bilden. IT-miljonären vars hus Jess brukar städa. För att göra en lång historia kort så erbjuder sig Ed att köra dem till Skottland. Motvilligt från hans sida, och motvilligt från Jess sida. Och det blir en vild och galen road trip.

Den här boken är fantastiskt bra, på så många sätt. Först och främst de helgjutna och trovärdiga karaktärerna. Jess, kämpen som aldrig ger upp, som alltid har en förmåga att landa på fötterna - i sina flip-flops för sommaren väntar runt hörnet. Ed, miljonären som har allt och borde vara lycklig, men ställer till det och sviker sin omgivning. Jess vill inte ta emot hjälp från någon, och Ed tänker sällan på någon annan än sig själv. Och det kanske inte bara är Jess som behöver hjälp. 
 
Barnen är också underbara. Lilla mattesnillet Tanzie som älskar skolan och storebrorsan Nicky, tonårstrulig, inåtvänd och mobbad. Och så hunden Norman, den stora, illaluktande, fisande pälshögen.
 
Och så är det ju förstås en galet underhållande historia. Humor, allvar och romantik. Hela känslospektrat får jobba och jag tippar att någon redan snappat åt sig filmrättigheterna, för det här skulle bli allra bästa sortens romkom på bioduken.
 
Jojo Moyes är kvinnan bakom fjolårets succébok, Livet efter dig. Feelgood med tyngd har blivit hennes grej. Och hur mycket jag än tyckte om Livet efter dig så är The One Plus One flera gånger bättre. Den lämnar efter sig en härlig känsla i kroppen, precis som det ska vara.  
 
Kommer snart på svenska som Etthundra mil.
 
Fakta:
Förlag: Penguin
Antal sidor: 528
Utgivningsår: 2014
Första meningen: The irony did not escape Jessica Thomas that she lost the best job she´d ever had because of a diamond.
 
Finns på Bokus och Adlibris.

Enkät: Hösten, hösten, hösten

Precis som Litteraturkvalster har jag grottat ner mig en del i höstens utgivning. Eller grottat ner mig var att ta i, jag har mest bara sonderat terrängen. Jag har inte ens haft koll på sommarens utgivning, så pass efter är jag...

Min första känsla när jag sonderat höstutgivningen: Var det här allt? Tyckte först inte att jag hittade något särskilt upphetsande, men efter hand dök de upp, de spännande och efterlängtade titlarna.

Jag längtar särskilt efter: Ann Cleeves nya Shetlandsdeckare. I september kommer Thin Air och jag får höstens Jimmy Perez-fix. 

Jag blev förvånad över: alla vår- och sommarböcker jag missat... 

Jag är nyfiken på: Hur funkar Jo Nesbø utan Harry Hole? I oktober kommer Sonen, Nesbøs tolfte thriller. Och Tove Alsterdal, är Låt mig ta din hand lika fantastisk som I tystnaden begravd?

Som jag har väntat på den här fortsättningen: Ja det är ju Cleeves då. Även Ken Follett är tillbaka med Evighetens rand, den avslutande delen i Århundradet-trilogin. Det är en mastig men magnifik serie som kräver sin lilla tid att läsa. Jag vet inte om jag kommer att klämma in den i höst, men jag ser fram emot att läsa den.

En debutant som låter spännande: Norsk krim brukar vara bra så Samuel Bjørks debut Det hänger en ängel ensam i skogen kommer jag att läsa. 

Detta är ingen debutant men jag blir nyfiken på den här ändå: Marian Keyes november-release The Woman Who Stole My Life är jag nyfiken på. De senaste böckerna har varit små besvikelser så jag hoppas att det är en Keyes i högform den här gången. Jag är också nyfiken på John Ajvide Linqvists Himmelstrand. När det gäller honom vet man inte riktigt vad man får. Och oktober-releaserna David Nicholls Vi och Morgan Larssons Det opålitliga hjärtat låter som perfekt höstunderhållning.

Jo jag vet att denna bok inte är med i höstutgivningen, men till hösten ska jag banne mig äntligen läsa: Jag svarar alltid Blonde. Men det blir aldrig Blonde....

Höstmotto: Mer te och böcker till folket!

 

Sex år med blogg

Idag fyller bloggen sex år, hipp hipp hurra! Tusen tack alla ni som följer bloggen, skriver kommentarer eller hör av er på mail. Det är det som gör bloggandet roligt! Önskar jag kunde bjuda er alla på en sån här tjusig bibliotekstårta! 


Under Vintergatans alla stjärnor - Camilla Davidsson

Något av det värsta jag vet är självhjälpsböcker på finn-dig-själv- eller må-bra-temat. Floskler och självklarheter som ängsliga och stressade människor betalar dyra pengar för att få läsa om eller höra självutnämnda gurus föreläsa, det rent ut sagt äcklar mig att det är en sådan stor industri. 

Elizabeth Gilberts bok Lyckan, kärleken och meningen med livet är en sån där bok som jag bara vägrat läsa, och när just de orden återkommer på omslaget till Under Vintergatans alla stjärnor ska jag erkänna att jag drog öronen åt mig en aning. Sedan tänkte jag på Agneta Sjödin och Paulo Coelho som också skrivit böcker om pilgrimsresor och kände hur eksemen riktigt växte fram över hela kroppen. Jag trodde verkligen inte att jag skulle tycka om Under Vintergatans alla stjärnor, men jag böjer mig och säger att det här var faktiskt riktigt, riktigt bra! 

Under Vintergatans alla stjärnor handlar om Emma som har ett statusjobb och en karriär som hon inte riktigt trivs med. Hårt arbete, sena kvällar och ett stressigt liv håller på att ta knäcken på henne. När hon blir utvald till en chefsutbildning brister allt och hon säger upp sig på stört. Lika spontant flyttar hon till London för att umgås med nya kärleken Eric. Men det går inte riktigt som hon tänkt sig och för att få en paus från allt beslutar hon sig för att gå på pilgrimsvandring i Spanien.
 
Den åttio mil långa leden til Santiago de Compostela, med ryggsäck på ryggen och övernattning på små härbärgen längs vägen ska väl få ordning på hennes liv och hennes tankar. Och det är både en yttre och inre resa som Emma gör. Det händer mycket med henne själv, hon ifrågasätter och omvärderar sitt liv, och hon möter färgstarka personer på vägen.
 
Det märks att Camilla Davidsson själv har vandrat leden, miljöerna, platserna och människorna är levande beskrivna. Det är en härlig samling människor som Emma kommer i kontakt med och det känns som att man blir en del av deras gemenskap.
 
Och visst blir det en del föreläsande ibland, om hur viktigt det är att lyssna till sitt inre och leva i nuet, men det balanserar på rätt sida gränsen. Det blir inte för mycket och det är på något sätt en naturlig del av de samtal som förs.
 
Det här är en riktigt fin debutroman och jag ser mycket fram emot att läsa kommande delar. Det är skön och smart feelgood som jag tror många kan känna igen sig i. Jag blev till och med sugen att själv vandra på pilgrimsleden, inte för att hitta mig själv utan för att titta på alla fina katedraler och umgås med trevliga människor, men då skulle jag nog göra en Michael och se till att både åka taxi och bo på hotell...
 
Fakta:
Förlag: Bladh by Bladh
Antal sidor: 299
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Emma sneglade på tavlan med avgångstider för säkert tionde gången.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Kattugglan.
 

Otrygg hamn - Tana French

Kriminalinspektör Michael Kennedy, ”Scorcher”, kallas tillsammans med sin partner, gröngölingen Richie, till Broken Harbour. Det är ett villaområde uppe längs kusten utanför Dublin som byggdes mitt under högkonjunkturen, men som nu efter den ekonomiska kraschen ligger ofärdigt och halvt övergivet, en spökstad.

En far och hans två barn har brutalt mördats, medan hustrun förts medvetslös och svårt skadad till sjukhus. Lösningen som Scorcher först tycker verkar enkel, med en familjefar som har förlorat allt i krisen och ser ut att ha försökt ta sitt eget och sin familjs liv, kompliceras snabbt. Inget känns rätt i familjen Spains dyrt inredda hus och spåren pekar åt flera håll. 

Samtidigt slåss Scorcher med sina egna demoner. Hans syster Dina plågas av mental ohälsa och fallet väcker farliga minnen till liv av en familjetragedi från Broken Harbour där de tillbringade sin barndoms somrar – före byggboomen, då det var ett semesterparadis.

Kommentar:
Det här är mitt första möte med Tana French, jag har inte läst någon av hennes tidigare romaner. De är fristående, men hon återanvänder tydligen sina karaktärer så att det finns trådar som knyter böckerna samman. Det är dock inget jag märkte av när jag läste, utan den här boken fungerar alldeles utmärkt att läsas fristående.

Otrygg hamn är en psykologiskt spännande thriller, om en mordutredning som inte riktigt är vad den först verkar. Det har hänt obehagliga saker i och runt omkring familjens hus som sakta rullas upp i takt med att utredarna gräver djupare i historien. Och det är riktigt spännande! Det drar nästan iväg till en hemsökt-hus-liknande berättelse istället för deckare, vad är det egentligen som händer på vinden hemma hos familjen? Jag undrar fortfarande.

Jag tycker hela den ekonomiska krisen, spökstaden, arbetslösheten och depressionen skildras på ett trovärdigt sätt. Det är grått, trist och hopplöst. Den där tunga känslan lägger sig som ett lock över mig när jag läser, och den stannar kvar även fast boken är slut. 

Jag är däremot inte så förtjust i huvudpersonen Michael Kennedy. Det är något i hans berättarröst som inte tilltalar mig, hans sätt att beskriva situationer och känslor, en arrogans som stör mig. Rent allmänt föredrar jag när den här typen av böcker berättas i tredje person.

Fakta:
Förlag: Albert Bonniers förlag
Antal sidor: 542
Utgivningsår: 2014
Första meningen: En sak ska ni ha klar för er: jag var perfekt för det här fallet.

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Deckarhuset, Johannas deckarhörna, Bibliotekskatten och Boksnoken.


Outlander på svensk tv

Nu är det klart att Outlander kommer på svensk tv. Viaplay har köpt rättigheterna och premiären är satt till den 10 september då de fem första avsnitten blir tillgängliga samtidigt, därefter dyker de upp varefter de visas i USA. Smygpremiären har redan varit, imorgon är den officiella premiären på Starz. Je suis prest! 


Augustiresan - Anna Fredriksson

Jenny har nyss fyllt fyrtio men livet har inte blivit som hon planerat. När hon upptäcker att hennes man har varit otrogen är skilsmässan ett faktum och tillvaron rasar samman. Hennes tre ungdomsvänner övertalar henne att följa med på en cykelsemester genom det sensommarvackra Österlen, kanske kan det få henne att hitta tillbaka till sig själv. 

Eftersom Jenny på grund av sitt krävande chefsjobb inte har hunnit umgås med sina kompisar under det senaste året är hon tacksam för förslaget. Vänskapen sätts däremot på hårda prov under åkturens fem dagar.

Kommentar:
Anna Fredriksson är en säker och pålitlig författare. Efter Sommarhuset och Lyckostigen är hon tillbaka med Augustiresan, en relationsroman i samma anda som de tidigare. Men lite mörkare och jobbigare att läsa än de andra är den nog. Inte jobbig som i svår, det är fortfarande samma driv i texten och samma typ av sträckläsningsbok, men på grund av det jobbiga ämnet.
 
Det handlar om en osund arbetsplats med mobbning och utfrysning, inkompetenta chefer och dåligt ledarskap. Jenny fungerar inte bra som chef, men hon har heller inte stöd vare sig från toppen eller botten. Jag tycker däremot inte att boken handlar så mycket om vänskap som den ville påskina, det handlar mer om Jenny och hennes resa med sig själv.
 
Det här är sommarläsning som framkallar lite ångest. Men det blir inte plågsamt utan håller sig fortfarande inom feelgoodfacket. Jag tycker Augustiresan är Anna Fredrikssons svagaste bok, men den är fortfarande väl så bra och läsvärd. 
 
Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 341
Utgivningsår: 2014
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är och dagarna går..., Bloggbohemen, Carolina läser...Bokstunder och En bok om dagen.

Mannen utan hjärta - Camilla Grebe och Åsa Träff

En kvav sommardag hittar Miguel Alemany sin sambo, antikhandlaren och mediaprofilen Jussi Ståhl, brutalt mördad i sitt hem på Södermalm. Jussi har skjutits till döds och därefter har hjärtat skurits ur kroppen och placerats i en antik silverskål, som ett groteskt stilleben.

Psykologen Siri Bergman erbjuds i samma veva jobb inom polisens gärningsmannaprofilgrupp av sin gamle studiekamrat och vän Vijay. Hon hamnar mitt i utredningen av det makabra mordet på Jussi Ståhl.

Det som på ytan ser ut som ett enstaka vansinnesdåd växer snabbt till någonting betydligt mer oroväckande. Fler brutala mord på män skakar Stockholm. Det blir snabbt uppenbart att en gemensam nämnare är männens sexuella läggning. Men rör det sig verkligen om rena hatbrott eller står sanningen att finna långt tillbaka i offrens förflutna?

Kommentar:
Efter Någon sorts frid Bittrare än döden, och Innan du dog har systrarna Grebe/Träffs böcker om den kantiga psykologen Siri Bergman blivit min favorit bland svenska deckare. I somras kom fjärde boken Mannen utan hjärta ut som pocket.
 
Tyvärr så är jag lite besviken den här gången. Mannen utan hjärta är den svagaste boken i raden. Siris mottagning är stängd och kontakten med Aina och Sven är borta. Siri jobbar istället inom polisen som profilerare och det är genast en svaghet. Allt blir så förenklat när det nu är polisarbete istället för psykologarbete som ligger i fokus, det känns oinsatt och yxigt och blir varken trovärdigt eller spännande. Det gäller både profileringen, utredningsarbetet och de nya karaktärerna. Att Siri bytt miljö till en polisstation gör att det här blir som en dussindeckare i raden, och det är väldigt synd tycker jag.
 
Förut har det stått "psykologisk spänningsroman" på omslaget, men nu står det bara "spänningsroman". Jag vet inte om det är en medveten ändring av förlaget eller inte, men det stämmer i alla fall precis. Det där psykologiska, spänningen, finns inte längre kvar. De tidigare böckerna har haft mer nerv i sig, men den här gången är det totalt ospännande. Och det är inte heller särskilt svårt att lista ut vad som kommer att hända eller var någonstans mördaren går att hitta. Intrigen är för enkel och för ointressant.
 
Men visst är det ändå underhållande, det går inte att bortse från, det är bara inte så bra som det skulle kunna vara. Hoppas att det rättar till sig i nästa bok.
 
Fakta:
Förlag: Ponto Pocket 
Antal sidor: 427
Utgivningsår: 2014
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Boktokig, med näsan i en bok, Boksnoken och Mysterierna.

Two Weddings and a Baby - Scarlett Bailey

Scarlett Bailey som är känd för sin mysiga jul-lit har i år kommit ut med en sommarroman, Two Weddings and a Baby. Den som läst hennes förra bok Just for Christmas kommer att känna igen sig, vi är nämligen tillbaka i den lilla cornwallska byn Poldore.

Det är dags för Alex och Ruans bröllop, men de är inte de som har de bärande rollerna. Det är Tamsyn, Ruans syster, som kommer tillbaka till byn efter fem år. Långa år, där hon och Ruan inte pratat med varandra utan varit i konflikt sedan Merryn drunknade och Tamsyn stack. Merryn som var Tamsyns bästa vän och Ruans fästmö.

Tamsyns plan var att svepa in i byn, elegant och chic, direkt från modebranschens Paris, tillbringa så lite tid som möjligt i byn och sedan återvända till sitt glammiga jobb. Men så blir det oväder. En fruktansvärd storm ställer till med stor skada och tvingar stora delar av byn att samlas uppe i den stora herrgården.

Mitt i ovädret stöter Tamsyn ihop med den hunkige kyrkoherden Jed, och dessutom hittar hon en nyfödd baby övergiven på kyrkogården, men vem är mamman och pappan?

Jag tycker det är jätteroligt att återse Poldore och alla invånarna från förra boken. Det är en underhållande historia fullt i klass med Scarlett Baileys tidigare böcker. Jag gillar den här bykänslan, gemenskapen och samhörigheten som får invånarna att enas under samma tak och rida ut stormen, både bokstavligt och bildligt. Det händer mycket med Tamsyn, hon hittar helt nya sidor av sig själv med en nyfödd baby på halsen. Vad är det som är viktigt i livet egentligen? Är det möjligt för henne att försonas med sin bror trots allt som har hänt?

Charmig och lättsam sommarläsning.

Fakta:
Förlag: Ebury Press
Antal sidor: 416
Utgivningsår: 2014
Första meningen: It was raining, which seemed appropriate.

Finns på Bokus och Adibris.


Jane Eyre - Charlotte Brontë

När jag i våras läste Becoming Jane Eyre bestämde jag mig för att läsa igenom alla systrarna Brontës böcker, en del har jag aldrig läst och andra har jag inte läst sedan gymnasietiden.

Historien om Jane Eyre är nog känd för de flesta. Även om man inte har läst boken så har den filmatiserats flera gånger. Föräldralösa Jane blir illa behandlad hos släktingar som inte vill ha henne, hon skickas till flickskola och blir sedan guvernant på Thornfield Hall och möter den mystiske mr Rochester

I en brittisk undersökning valdes Edward Rochester till tidernas mest romantiske romanfigur, något som jag inte kunde förstå då och förstår ännu mindre efter omläsningen. I filmversionerna finns det något tilldragande och lockande över honom, men bokens mr Rochester är inte någon sympatisk figur. Det finns något obehagligt i hans fascination för den lilla, späda guvernanten som är hälften av hans ålder. Och att han har sin galna fru inlåst på vinden samtidigt som han försöker gifta sig med Jane ger honom inte direkt några pluspoäng.
 
Men Jane, Jane är fantastisk. Hon är föräldralös, fattig, enkel och alldaglig, men hon är också självständig, intelligent och rebellisk. Något som inte är självklart med de förutsättningar hon har. Hon framstår som en relativt modern kvinna med tanke på att boken kom ut första gången redan 1847.
 
Den gotiska, romantiska känslan vilar över hela boken och Janes berättarröst griper tag från första sidan. Det är en klassiker som står sig, och det är väl just det som definierar en klassiker. Jag minns dock att jag tyckte väldigt mycket mer om den som tonåring än jag gör idag. 
 
Fakta:
Förlag: Penguin
Antal sidor: 440
Utgivningsår: 2006
Första meningen: There was no possibility of taking a walk that day.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är The Book Pond, Bibliopepe och Paperback Lover.
 

En liten bit av litteraturens Edinburgh

De senaste dagarna har jag tillbringat i Edinburgh, som måste vara en av världens mest magnifika städer. Otroligt vackert och man känner historiens vingslag i varje gathörn. Hit ska jag defintivt tillbaka! Det går inte att vandra genom staden utan att stöta på olika litterära kopplingar. Det här är lite av vad jag har upplevt. 

Vid York Place ligger puben The Conan Doyle, ett stenkast från statyn av Sherlock Holmes på Picardy Place där Sir Arthur Conan Doyle föddes. Ett trevligt ställe med god mat, mysig inredning och trevlig personal. 

Jag är väldigt förtjust i Peter Mays Lewistrilogi, och den som läst böckerna vet att det berättas om The Lewis Chessmen, ett antal schackpjäser i valrossben som hittats nedgrävda i sanden på Isle of Lewis i Yttre Hebriderna. Elva av pjäserna finns på National Museum of Scotland, de resterande på British Museum i London. Man tror att de tillverkats i Skandinavien, eventuellt Norge, på 1100-talet. Det var riktigt häftigt att få se de här pjäserna på riktigt och studera dem lite närmare.

 
Nära museet och Grassmarket ligger The Elephant House. Det var här som J.K Rowling brukade sitta när hon skrev första boken om Harry Potter. Jag tror det här caféet lever stort på det i sin marknadsföring, det står skyltat "The birthplace of Harry Potter" i fönstret och det var väldigt mycket folk som stod och köade för att få komma in och äta när vi gick förbi. 
 
En sak som jag uppskattade var alla fina blomlådor på Rose Street. Som den här med Norman MacCaigs dikt "November night, Edinburgh". På Rose Street har många kända poeter och författare vistats genom åren. Bland annat MacCaig vars stamställe var Milne's bar.
 
November night, Edinburgh
The night tinkles like ice in glasses.
Leaves are glued to the pavement with frost.
The brown air fumes at the shop windows,
Tries the doors, and sidles past.
 
I gulp down winter raw. The heady
Darkness swirls with tenements.
In a brown fuzz of cottonwool
Lamps fade up crags, die into pits.
 
Frost in my lungs is harsh as leaves
Scraped up on paths. – I look up, there,
A high roof sails, at the mast-head
Fluttering a grey and ragged star.
 
The world’s a bear shrugged in his den.
It’s snug and close in the snoring night.
And outside like chrysanthemums
The fog unfolds its bitter scent.
 

Steglitsan - Donna Tartt

En ung pojke i New York City, Theo Decker, överlever mirakulöst en olycka som tar hans mammas liv. Ensam och sviken av sin pappa flyttar han in hos en väns familj, inom sig kämpar han med att finna en mening i sitt nya liv. Under åren som följer blir han uppslukad av en av de få saker som påminner honom om hans mamma: en liten, mystiskt fascinerande målning. En målning som till slut drar in Theo i konstens kriminella baksida. 

Kommentar:
Många är de som hyllar och avgudar Donna Tartt. Ända sedan hennes Den hemliga historien har hon varit omsluten av ett slags gudinneskimrande ljus, kultförfattaren till kultboken. Och visst gillade jag den, men inte var den väl egentligen så jättemärkvärdig? Jag har i alla fall aldrig förstått den där Tartt-hypen utan sett det mer som en grej som folk hakat på och byggt upp under åren.

Men så kom Steglitsan. Som förstås alla hyllat, och som jag därmed dragit mig för att läsa. Hyllningskörer gör mig alltid lite skeptisk och avtänd. Men klart den skulle läsas ändå, jag sparade de 782 sidorna till sommarledigheten för att verkligen få avnjuta den i lugn och ro. Och som jag har njutit.
 
Det är en mörk och intensiv resa som Tartt tar oss med på. Den innehåller precis allt som en riktigt bra roman ska innehålla, den är näst intill ett perfekt hantverk. Allt ifrån uppbyggnaden, till språket, till detaljerna. Ingenting har lämnats åt slumpen, och ändå känns den inte överarbetad eller konstruerad.
 
En mästerlig roman som är väl värd att läsas.
 
Fakta:
Förlag: Bonnier Pocket
Antal sidor: 782
Utgivningsår: 2014
Första  meningen: Medan jag ännu var i Amsterdam drömde jag för första gången på många år om min mamma.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Prickiga Paula, Dark Places och Bokstugan.

Bröllopsnatten - Sophie Kinsella

När det visar sig att Richard, Lotties pojkvän sedan tre år tillbaka, inte alls har giftermål i tankarna, får hon nog. Besvikelsen, och ett plötsligt infall, gör att hon istället i all hast gifter sig med sin ungdomskärlek Ben. De reser till Ikonos på bröllopsresa, till platsen där de träffades första gången. Men hur väl känner de varandra, och hur bra passar de egentligen ihop?

Lotties syster Fliss, som själv är mitt uppe i en uppslitande skilsmässa, tror inte sina öron när hon får höra vad systern har hittat på. Övertygad om att Lottie har begått sitt livs största misstag skyr hon inga medel för att fördärva hennes bröllopsnatt.

Kommentar:
Jag har ett väldigt kluvet förhållande till Sophie Kinsella. Hennes shopaholic-serie började bra men har spårat ur rejält. Fast det är ändå ingenting jämfört med hennes Madeleine Wickham-publicerade dynga som Cocktails för tre och Dubbelbokat. De böckerna är verkligen inget annat än skit. Men Kinsella kan ju skriva. Hon kan som ingen annan skriva dråplig och komisk chicklit, vilket hon visar i böcker som exempelvis Nya kontakter eller Karriär & köksbesvär
 
Och så Bröllopsnatten då. Det är en ganska fjantig historia, men jag tycker att den är riktig rolig. På sina håll är det nästan farsartad komik, men det är ju på något sätt det som har blivit Kinsellas grej. Antingen gillar man det här flamsiga och tramsiga och roas av det, eller så tycker man det är outhärdligt. 
 
Bröllopsnatten hör inte till Kinsellas bästa men det är ändå helt okej läsning. Kravlös och opretentiös underhållning för solstolen.
 
Fakta:
Förlag: Damm
Antal sidor: 463
Utgivningsår: 2014
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Helenas bokhylla, Cattis bokblogg, boktok73 och What you readin?

Min mormor hälsar och säger förlåt - Fredrik Backman

Elsa är sju år och annorlunda. Mormor är sjuttiosju år och galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda, vän.

Så när Elsa strax innan mormor dör får en serie brev, där mormor ber människor hon gjort illa om ursäkt, blir det början på det största äventyret. Det leder till en trappuppgång fylld av fyllon, monster, kamphundar och helt vanliga kärringar, men också sanningen om en mormor olik alla andra.

Kommentar:
Jag är väl en av få som inte har läst Fredrik Backmans tidigare roman, En man som heter Ove. Jag ryggar automatiskt tillbaka litegrand när en bok blir tokhyllad, och när den dessutom jämfördes med Hundraåringen... så blev jag än mer avskräckt. Hundraåringen var väl i och för sig helt okej, men det är inte min typ av bok. Så Ove har jag ratat. 
 
Jag är ju dock lite förtjust i Fredrik Backman och mormorsboken kändes som en perfekt semesterbok och MY GOD så rätt jag hade. Det här är en underbart charmig historia som kan få den mest kallhjärtade att tina upp. Det finns så väldigt mycket att tycka om här.
 
Först och främst är det en skön blandning mellan saga och vardagsrealism. Å ena sidan en lillgammal sjuåring som blir mobbad i skolan, frånskilda föräldrar, ett fyllo i trappuppgången och dödsfall. Å andra sidan en mormor till superhjälte, ett monster, en wurs och kungariket Miamas. Det är liv och död, fantasi och verklighet, skratt och gråt och egentligen ett helt pärlband av känslor som bara snurrar sig runt hjärtat.
 
Fantasivärlden och verkliga världen blandar sig så fint med varandra också, det är inte alldeles tydligt var gränserna går. Alla karaktärer och deras livshistorier hänger samman och vävs snyggt ihop med verklighetssagan. Och jag köper alltihop. Det är väldigt roligt och underhållande, men det blir också en hel del allvar och tårar.
 
Det är också en bok som passar alla - barn, ungdomar, vuxna, män och kvinnor. Jag tror att alla kan läsa den med stor behållning. (Jag ska testa den som högläsningsbok för min sjuåring).
 
Hatten av till Fredrik Backman för en sjusärdeles fin bok som hyllar rätten att vara annorlunda. Nu ska minsann också den där Ove få en chans...
 
Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 448
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Alla sjuåringar förtjänar superhjältar.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är En bok om dagen, Carolina läser och Sagan om sagorna.

Girl Friday - Jane Green

Jane Green har alltid varit en medelförfattare för mig. Hennes böcker brukar vara okej tidsfördriv men de är på inget sätt minnesvärda. På senare år tycker jag sämre och sämre om henne, och jag vet inte riktigt om det är hon eller jag. Men Girl Friday var inte alls särskilt mycket att hurra över.

Girl Friday handlar om 40-åriga Kit som börjat få ordning på sitt liv efter skilsmässan från Adam för ett år sedan. Hon bor i ett eget litet hus med de två barnen och Adam har barnen varannan helg. Det är ett väldigt amerikanskt upplägg och en amerikansk villaförort med power-walkande hemmafruar till mammor vars män tillbringar mesta tiden med att jobba på sina fina jobb och försörja sina familjer.

Men när Kit nu är frånskild så kan hon inte längre leva på exmakens pengar utan måste börja jobba, vilket hon gör hos traktens kändisförfattare och doldis, Robert McClore. Hennes yogavännina Tracy försöker snärja den äldre mannen, Kit börjar dejta den mystiske Steve, och så dyker Kits okända lillasyster upp och det händer en massa grejer.

Det är väldigt många karaktärer och små sidohandlingar som inte tillför särskilt mycket. Och jag förstår inte riktigt vad hon vill ha sagt och vad själva budskapet är. Det är en plottrig och spretig bok som innehåller lite av varje, fast egentligen inget alls. 

Fakta:
Förlag: Penguin
Antal sidor: 401
Utgivningsår: 2009

Finns på Bokus och Adlibris.
 



Litteratur
Besökstoppen
Blogg Topplista
bloglovin
RSS 2.0

Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.ihyllan.se/ sort:inlinks Most linked posts
Twingly Blog Search link:http://www.ihyllan.se/ sort:published Recent linking posts