Brilliance - Marcus Sakey

Spänning / Permalink / 0
År 1980 föddes i USA ett stort antal barn med unika förmågor. Nu, trettiofem år senare, växer motsättningarna mellan de vanliga människorna och de specialbegåvade. Nationen håller på att slitas isär av en rad inhemska terroristattacker och allt pekar på att det är välorganiserade grupper av militanta specialbegåvade människor som står bakom attentaten.
 
Agenten Nick Cooper jobbar för en statlig myndighet som spårar upp misstänkta terrorister. Han är själv specialbegåvad och han är den bäste i sitt slag. I ett desperat försök att avvärja en monumental terrorattack, lämnar han sin organisation för att närma sig terroristerna på egen hand. Plötsligt är han jagad från alla håll. Och lika plötsligt inser han att världen inte är så svart och vit som han tidigare trott.
 
Kommentar:

Om du är sugen på att läsa en actionfilm så är det här helt rätt bok. Om man som jag inte är sådär överdrivet förtjust i actionfilmer så är det här följaktligen inte heller min typ av bok. Men efter en halvseg inledning så tar det fart och mynnar ut i en hyfsat spännande historia.

Jag tycker dock inte om Sakeys sätt att skriva. Han svänger sig med märkliga liknelser och formuleringar (typ han hängde tyngdlös som en ballong med öppen mun) varvat med snabba klipp och scenbyten. Karaktärerna är för platta och stereotypa. Den tuffe hjälten, den sexiga bruden, den trogna och moderliga kvinnan och så vidare. Alla kvinnor beskrivs för övrigt som snygga eller sexiga. Eller snygg men med isvatten i ådrorna. Men med nästan fem stjärnor i betyg på Amazon är det uppenbarligen en uppskattad bok i sin genre. Den är bara inte för mig. 

Brilliance är första delen i en planerad trilogi och håller just nu på att bli film med Will Smith och Noomi Rapace i huvudrollerna. Det är en bra första del i en triogi - den slutar inte med en cliffhanger eller mitt i någonting, utan man kan lugnt läsa del ett och nöja sig med det, utan att frustrerat behöva vänta in de kommande delarna. Eller kanske ännu hellre bara se filmen. Jag tror den gör sig bättre på bioduken än i bokform.

Fakta:
Förlag: Bokfabriken
Antal sidor: 458
Utgivningsår: 2014

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Mina boktips.

It Must Have Been the Mistletoe - Judy Astley

Chick-Lit / Feelgood / Permalink / 0
Thea har precis blivit dumpad av sin pojkvän som hellre vill lägga tiden på sin uppfödning av utställningspudlar. Hon tar inte alltför hårt på uppbrottet, de var aldrig särskilt rätt för varandra. Men det är jul, och det känns ändå jobbigt att vara ensam när alla hennes syskon har familjer.
 
Theas föräldrar Anna och Mike ska skiljas. Men det är en vänskaplig, som de kallar det "skandinavisk", skilsmässa, och vill fira avslutet och uppbrottet med en stor familjetillställning i Cornwall. Det ska bli barbecue på stranden, långa promenader, massor av god mat och gamla heminspelade filmer för att minnas allt roligt som hänt under åren. Så Thea och hennes syskon Jimi och Emily med familjer följer med, något tveksamma till arrangemanget. 
 
Väl i Cornwall dyker plötsligt Annas nya partner upp, liksom Mikes nya kvinna. Aningen obekvämt och komplicerat blir det, var ska alla få plats? Och till råga på allt blir det snöstorm och alla blir insnöade utan möjlighet att ta sig därifrån. Men under misteln kan det hända grejer...
 

Julen handlar mycket om familj för mig, om att ha trevligt, umgås och gärna i stora sällskap. Det här låter som ett perfekt sätt att fira jul, hyra ett stort hus och bara vara. Minus komplikationerna då förstås. Men utan komplikationer, ingen rolig historia. 

Det här är helt okej underhållning. Jag får lite vibbar av Lucy Dillon, hemtrevligt och familjärt. Vissa av karaktärerna är utvecklade och intressanta - som Thea, Sean och Anna. Men vissa förstår jag inte ens vad de gör i boken då de enbart är med som namn och embryo till att bli intressanta. Själva berättelsen är större än berättandet, det här är en kul idé som kanske hade blivit ännu bättre i händerna på en annan författare.
 
Men som julläsning är det här helt okej!
 
Fakta:
Förlag: Transworld
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2014
 
Finns på Bokus och Adlibris.
 
 

We Are All Completely Beside Ourselves - Karen Joy Fowler

Skönlitteratur / Permalink / 2
“The happening and telling are very different things. This doesn’t mean that the story isn’t true, only that I honestly don’t know anymore if I really remember it or only remember how to tell it."
 
Det här är en bok som man bör läsa utan allt för mycket förhandsinformation. Det blir bäst så. Därför blir det här en ganska tunn recension.
 
Rosemary, som är bokens berättare, talar inte gärna om sin familj. Det vi först får veta är att hon går på college och är enda barnet, men att hon brukade ha både en bror och en syster. Men någonting har hänt, och de är nu försvunna ur hennes liv. Och det så pratglada barnet Rosemary har tystnat. 
 
Historien börjar någonstans i mitten, sen backas bandet till början, och hoppar framåt. Men det är inte svårt att hänga med. Känslomässigt hamnar boken i samma fålla som Låt vargarna komma och When God Was A Rabbit. Det är bitterljuvt (mer bittert än ljuvt), sorgligt, hemskt och tragiskt, och väldigt känslosamt.
 

We Are All Completely Beside Ourselves nominerades till Man Booker Prize och har blivit omtalad på grund av den speciella twist som boken har. I vår kommer den på svenska: Vi är alla helt utom oss. (Lavender Lit).

Twister hit och twister dit förresten. För mig var den stora överraskningen att det här är samma Karen Joy Fowler som skrivit The Jane Austen Book Club (Jane Austen-klubben). Det får mig att tappa hakan - det här är så vitt skilda historier och berättarstilar och böckerna hör hemma i olika solsystem.
 
Fakta:
Förlag: Serpent's Tail
Antal sidor: 336
Utgivningsår: 2014
 
Finns på Bokus och Adlibris
Andra som bloggat om boken är Fiktiviteter.
Till top