Svärdet och spiran – Ken Follett
I 1100-talets krigshärjade England dras staden Kingsbridge motvilligt in i den blodiga konflikten mellan kungen och hans stormän. Allt invånarna vill är att leva sina liv, så gott det går i en tid präglad av hungersnöd och krig.
Allt prior Philip vill är att få bygga sin katedral. Med sig har han byggmästaren Tom, besatt av katedralbygge och kärleksdrömmar. Mot sig har de maktens män – brutala som riddar William eller baksluga som biskop Waleran. Det tar en mansålder att bygga kristenhetens högsta katedral. Men varken missväxr eller inbördeskrig kan hejda Philips och Toms drömmar om en bättre och tryggare värld för alla.
Kommentar:
Det bästa jag vet är en tjock, välskriven, historisk roman, och här har jag verkligen fått mitt lystmäte i den vägen. Det är fullträff på alla plan. Svärdet och spiran är den största och mäktigaste och mest njutbara läsupplevelse jag haft på länge. Vilken bok! Jag förstår inte att jag inte läst den tidigare.
Jag har alltid fascinerats av kyrkor och katedraler och hur liten man känner sig som människa när man går in i en medeltida gotisk katedral. Det arbete, den kunskap, den tid, (30-40 år eller till och med 100-tals år är inte ovanligt för dessa byggen), och alla de liv som säkerligen gick till spillo när man uppförde dessa enorma stenbyggnader är svindlande att föreställa sig. Hur bar man sig åt? Om det är så fascinerande för en modern människa som ”sett allt” och ”vet allt” och kanske inte ens är religiös, hur magnifik ska då inte en katedral ha tett sig för medeltidsmänniskan?
Här är alltså byggandet av en katedral i fokus, och vi får följa arbetet från den första drömmen och strävan efter att få bygga en katedral till Guds ära, till skisserna, finansieringen och förstås själva byggandet med alla dess framsteg och bakslag. Organisationen, logistiken och alla de stenhuggare, murare, timmermän, bildhuggare och daglönare som arbetade på bygget i åratal. Det är en imponerande research som Ken Follett har gjort.
Follett skrev det första utkastet till boken 1976, sedan lade han undan den och skrev andra böcker som blev bästsäljare. 1986 plockade han upp den igen och började skriva på allvar. Tre år och tre månader senare var han klar. Och det är en fantastisk bok! Svärdet och spiran är Ken Folletts egen katedral kan man kanske säga. Vilken berättelse. Vilka karaktärer. Allt är så levande och välbeskrivet, och karaktärerna känns verkliga och av kött och blod.
Man behöver definitivt inte vara en kyrkohistoriker eller historienörd för att tycka om den här boken. Här finns spänning, intriger, storpolitik, krig, kärlek, sex, våld och massor av historiska fakta, vilket gör boken till en komplett läsupplevelse som jag tror passar alla. Det är en tjock bok, 1064 sidor, men låt det inte avskräcka. Det är inte tråkigt en enda sekund! Det här är en av de bästa böcker jag någonsin läst.
Nu ser jag mycket fram emot tv-serien som har premiär 23 juli. Hoppas att vi snart får se den i svensk tv. Det verkar vara en mycket ambitiös produktion och karaktärerna ser ut ungefär som jag föreställt mig dem. Och det är en bra början!
Fakta:
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 1077 (inkl. första kapitlet av En värld utan slut)
Utgivningsår: 2008 (1989)
Första meningen: Småpojkarna var där i god tid före hängningen.
Tack för en jättebra blogg! Har haft denna bok på min vill läsa lista länge nu men inte blivit av. Ska definitivt köpa den snart!
Fortsättningen är kanon den med! "En värld utan slut" heter den. Hoppas också att tv-serien kommer hit 🙂
Härlig blogg du har!
Tack Maria och Cecilia!
Jag har spanat in fortsättningen, men jag tror jag ska dra på den ett tag.. julhelgen kanske? 🙂
Lustigt, har haft denna bok i min hylla i flera år och inte kommit mig för att läsa den. NU ska det bli av!