Brännaren – M.W. Craven
En seriemördare bränner människor levande vid de förhistoriska stencirklarna i Storbritanniens Lake District. Han lämnar inga ledtrådar efter sig, och polisen är hjälplös. När hans namn hittas inristat i de förbrända resterna av det tredje offret tas den avstängde kommissarie Washington Poe tillbaka i tjänsten och kastas in i en utredning som han inte vill ha något med att göra.
Han paras motvilligt ihop med den lysande men socialt tafatta civila utredaren Tilly Bradshaw och det omaka paret upptäcker ett spår som enbart var menat för Poe. I takt med att antalet offer ökar börjar Washington Poe inse att mycket mer står på spel för honom personligen i fallet än vad han kunnat föreställa sig…
Kommentar:
Brännaren är en ruggigt spännande och välskriven deckare. Det är ett klurigt pussel med ledtrådar som man anar att fanns där först i efterhand. Historien svänger, liksom ens egen inställning till allt som händer. Det är smart och snyggt upplagt.
Brännaren är en ruggigt spännande och välskriven deckare. Det är ett klurigt pussel med ledtrådar som man anar att fanns där först i efterhand. Historien svänger, liksom ens egen inställning till allt som händer. Det är smart och snyggt upplagt.
Karaktärerna, Poe och Tilly, är helt fantastiska. De är båda sympatiska – och lite udda och utanför, men finner varandra. Vänskapen mellan det till synes omaka paret växer fram så fint. Tilly är en härlig Saga Norén- (fast mer extrem) personlighet som också skänker lite humor till en annars väldigt mörk historia. Poe har ett mörker inom sig och kunde lätt ha varit en buffel, men han har ett gott hjärta och ett rättspatos, och har heller inga problem med att ha sin före detta underordnade som chef. De är båda två var för sig riktigt bra karaktärer, och tillsammans blir de en klockren kombo.
Även miljöerna är lyckade, den karga, glesbefolkade nordengelska landsbygden är en miljö som tilltalar mig. Språkligt är det också snyggt. Det känns som att författaren är väl hemma i polisarbetet och slänger sig med termer och procedurer som känns verkliga (utan att jag egentligen har någon som helst aning). Det här är helt enkelt svinbra och något av det bästa jag läst i deckarväg på länge!
Brännaren tilldelades 2019 års CWA Gold Dagger Award.