Trend: Dämpade färger och stor text. Och så lite rosa.
När jag bläddrade igenom höstutgivningen hajade jag till när jag såg omslaget till Anna Schulzes Vårt gemensamma liv. Jag tyckte den såg exakt ut som något annat omslag jag sett, men kunde inte komma på vilket. Jag har fortfarande inte hittat det jag tänkte på, men det kanske var min hjärna som kopplade ihop det med någon av alla dessa som är snarlika.
Den gemensamma nämnaren för de här omslagen är ett bakgrundsfoto med dämpade färger, där delar av ett ansikte syns, titel och författare är skrivet stort och utan raka marginaler, och vill man ha en konstraterande färg så slänger man in lite rosa. I den här samlingen får man väl säga att Det dyrbara sticker ut som varken använder en avvikande färg eller har personens ansikte som en framträdande del. Dödgrävarens dotter urskiljer sig också en smula med att använda gemener istället för versaler och Jag tjänar inte genom att sätta författarens namn i mindre fontstorlek än titeln. Kanske Jenny Åkervall får se sitt namn större på nästa bok, när hon inte längre är debutant… 😉
Ja oj, där finns det likhet!!
Sånt där är inte så snällt mot sådana som lider av dåligt minne. Som jag, t.ex. Hur ska jag veta vad jag har läst om omslagen är prick lika??? Typ.
mkt intressant och väl spanat!
omslag är faktiskt ofta avgörande för mig.
för övrigt väntar jag på ett inlägg med fiskbensfläte-tutorial. så fin! : )
Haha – flätblogg nästa! 😉