Tjuvarnas stad – David Benioff

Publicerad av

Det är vintern 1942 och Leningrad är belägrat av tyskarna. Den sjuttonårige Lev ertappas med att stjäla från en död tysk fallskärmssoldat och i en cell tillsammans med desertören Kolja genomlever han natten i väntan på den oundvikliga avrättningen. Men istället för en kula i nacken tidigt på morgonen får de två männen ett märkligt uppdrag.

Den ryske översten behöver tolv ägg till sin dotters bröllopstårta och de får fem dagar på sig att skaffa dem. Om de lyckas, får de behålla livet. Men om de misslyckas verkställs dödsdomen.

Jakten på en bonde med värpande höns går genom de laglösa gatorna i Leningrad, runt i den skövlade landsbygden och bakom tyskarnas frontlinjer. Den ohyggliga kylan, den gnagande hungern, kriminella element, skjutglada tyskar och kämpande partisaner är ett ständigt hot, men mellan de två pojkarna, den buttre och reserverade Lev och den utåtriktade och ständigt optimistiske Kolja, växer långsamt en stark vänskap fram.

Kommentar:
Tjuvarnas stad har kallats för en sorgmunter berättelse, och det är en bra beskrivning. Det är en sorts munter stämning över hela berättelsen, trots att Lev och Kolja är med om rysliga saker. Och samtidigt blir man berörd av alla vedermödor, kylan, svälten, kriget, de olika livsöden man som läsare stöter på i boken. Det är en fantastisk historia, och en fantastisk mix av känslor.

Dessutom känns den trovärdig, även det absurda med jakten på ägg mitt i ett brinnande krig, känns helt normalt och inte mer absurt än något annat i det krigshärjade Leningrad där burkar med jord (som innehöll rester av smält socker från ett bombat varuhus) såldes på torget som mat.

Jag tyckte om Lev och Kolja, deras olika personligheter, och hur deras vänskap växte fram. Det är två karaktärer som kommer att finnas kvar i mina tankar länge. Hela boken gjorde ett stort intryck, det här är en mycket bra och läsvärd historia!

Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 248
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Min farfar, knivmannen, dödade två tyskar innan han fyllde arton.