Ödets hav – Elisabet Nemert

Förlag: Forum förlag
Utgivningsår: 2009
Antal sidor: 400

Den unga Aurora Eken hade fått allt hon kunde önska sig. En redbar make och ett gott liv på gården Hästnäs. Som genom ett under hade hennes familj skonats från Digerdöden som hade drabbat så många av Visbys invånare nio år tidigare. Då hade döda kroppar kantat gatorna och likbålen brunnit dag och natt.

Elin Persdotter föddes uppe på Klinten där Visbys fattiga befolkning trängdes. När döden skördade hela hennes familj stod hon utblottad och ensam i livet utlämnad till andra människors välvilja och barmhärtighet. Som piga på Hästnäs hos Auroras familj hade hon till slut fått mat och husrum och en säng att sova i.

När Gotland invaderas av den danska armén kommer förräderi och svek att dela gotlänningarna i två läger. På Hästnäs blir livet aldrig mer detsamma och de båda kvinnorna tvingas ut i världen mot ett okänt öde.

Kommentar:
Det här är en bok helt i min smak, en historisk roman med både kärlek och spänning. Jag har inte läst alla Nemerts tidigare titlar, utan endast Rovfåglarnas tid som jag tyckte var en spännande och underhållande historia men inte direkt ett mästerverk som fick mig att kasta mig över allt annat hon skrivit. Men nu – nu vill jag läsa allt. För det här var riktigt bra.

Ödets hav är en spännande berättelse om Aurora, en stark, driftig och modern kvinna som rör sig på männens domäner (som det alltid tycks vara i den här typen av böcker). Men jag blev fast från första sidan till sista, det var omöjligt att lägga boken ifrån sig. Jag tycker egentligen det är lite tråkigt och "enkelt" skrivet när en bok knappt har någon dialog utan mest bara berättad handling, men i det här fallet tycker jag det funkar. Gillar man historiska romaner tror jag inte att man blir besviken. Snyggt omslag också!