Sommarsystrar – Judy Blume

Förlag: Månpocket
Antal sidor: 376
Utgivningsår: 2001

Victoria och Caitlin träffas första gången när de är tolv år. Två helt olika tjejer med vitt skilda bakgrunder som har hela livet framför sig. Caitlin är framåt och med vass tunga. Victoria försiktig och blyg. Under många år kommer de att tillbringa somrarna tillsammans i Caitlins fars sandiga hus där en djup vänskap och förtrolighet växer fram.

De delar på alla hemligheter, svärmar för Bru och Von och fantiserar om vuxenlivet. De är oskiljaktiga. Med åren blir olikheterna tydligare och vänskapen sätts på hårt prov. Caitlin vägrar lämna ungdomens tid och flackar världen runt som en rotlösa själ medan Victoria satsar på utbildning och karriär. De förblir trots allt vänner även om kontakten mellan dem med åren blir mer sporadisk och till slut helt försvinner.

En dag, efter många års tystnad ringer Caitlin och ber Victoria vara tärna på hennes bröllop. Det är med blandade känslor hon tackar ja. Och inte blir det lättare när hon får veta vem Caitlin ska gifta sig med.

Kommentar:
Det här var en typisk "jaha"-bok. Inte bra, inte dålig, inget speciellt helt enkelt. Jag tyckte den var bra från början, skildringen av Vix och Caitlin som nyfunna vänner och tonåringar kändes äkta och väckte intresse, men den tappade och tappade mot slutet. De sista kapitlen var precis som om författaren fått tidsnöd eller pappersbrist, för tempot gick i 180 och var varken trovärdigt eller särskilt bra. Det är en bra bok för lata dagar på stranden tror jag, lätt att läsa och man behöver inte tänka särskilt mycket. Sånt kan vara nog så skönt ibland också.