Lappskatteland: En familjesaga – Annica Wennström

Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 286
Utgivningsår: 2007

En ung kvinna finner nötta men vackert vävda skoband i en ask på sin mors vind. Hennes mamma, som aldrig velat kännas vid sitt samiska ursprung, förnekar att hon vet varifrån banden kommer, men kvinnan känner att de bär på en historia och börjar nysta i sin släkts förflutna.

Kommentar:
Lappskatteland är en släktkrönika som spänner över flera generationer kvinnor. Från 1861 till nutid. Den här boken tycker jag främst om för det ovanliga ämnet, det är inte så ofta man läser romaner som utspelar sig i samisk miljö.

Historien börjar med sameflickan Njennas historia. Hon är hemligt förälskad i Aanta Naahkese, som är en nåejtie (nåjd). Innan deras kärlekssaga börjat blir Njenna våldtagen av en nybyggare och utstött och gravid lämnar hon hemmet och sitt gamla liv bakom sig.

Det här är en berättelse om kärlek, olycklig kärlek, om skam och skuld. Om rotlöshet och vikten av att känna till sin egen historia. Wennström beskriver på ett vackert och målande sätt lappländska miljöer och samisk mystik. Allra bäst är de bitar som utspelar sig bakåt i tiden, de kapitel som är skrivna i nutid är rent ut sagt usla och drar ner helhetsbetyget på boken. De dialogerna är så konstiga och styltiga och är skrivna bara för att föra fram ett resonemang. Jag gillar de inte alls. Det är synd, för boken som sådan hade kunnat vara riktigt riktigt bra annars.