Stekenjokk – Johannes Selåker

6 juni 1982. Vildmarksvägen öppnas för året, fem meter höga snövallar reser sig fortfarande längs den ensliga sträckan genom den jämtländska fjällvärlden. När polismannen Frank Eldståhl kommer hem till villan i Strömsund hittar han en handskriven lapp och vigselringen på hallbordet: hustrun Ewy har lämnat honom och tagit de två barnen med sig. Samtidigt ringer telefonen.

Under snöröjningen för att göra Vildmarksvägen farbar har en kvinnohand fastnat i en av snöslungorna. Fyndet blir startskottet för en komplicerad och uppslitande mordutredning där Frank tvingas konfrontera både bygdens oskrivna regler och sina egna inre sår. Vem kan han lita på? Och hur påverkas han själv av det ännu olösta mordfall han ställdes inför som ung polis tio år tidigare?

Kommentar:
Stekenjokk är första delen i Johannes Selåkers nya serie Vildmarksvägen, och vilken kanonstart det är! Här finns många av de ingredienser som jag går igång på.

Dels är det miljöerna – det karga, ödesmättade landskapet där naturen bestämmer, och de bortglömda små samhällena vid sidan av. Avstånden är långa, människorna få, hemligheterna många. Jag tycker också om att historien utspelar sig 1982 – det ger ett extra lugn som passar det långsamma tempot.

Sen har vi Frank Eldståhl, den typen av karaktär som jag är så svag för. Jag älskar Frank! Han är ensam, sorgtyngd, vilsen, och vet inte riktigt hur han ska hantera sig själv och sina såriga relationer. Han är också en skarp utredare, men låter känslorna dra iväg med honom ibland. Han är väldigt fint porträtterad, det finns många lager att skala av honom, och jag ser fram emot att lära känna honom bättre.

Jag är också förtjust i den stämning som omger hela berättelsen, ett vemod och en sorg som letar sig in i nervtrådarna. Det här är en alldeles lysande spänningsroman!

Fakta:
Förlag; Forum
Antal sidor: 354
Utgivningsår: 2026