Brev från en bruten horisont – Calle Brunell
Förlorad till havs skriver William brev och sjösätter på vågorna. I den bohuslänska skärgården inträffar ett mirakel. Historien vindlar sig genom en norrskensnatt i Västerbotten under kriget till kanariefågelskvitter nere i en walesisk kolgruva. Fram till Mika, som funderar på att göra slut. Helst bland folk, för att kunna bevara någon slags värdighet. ”Om två veckor, på stormarknaden.” Men tidigare generationer hänger över hans axel, och en röd tråd spänner genom tid och rum, knyter ihop två älskande med varandra.
Kommentar:
Jag tog med mig Brev från en bruten horisont som reselektyr när jag åkte till Stockholm i veckan. Jag satt där på flyget och hann ångra mitt val flera gånger, vad är det här för märklig och rörig historia? Men, eftersom jag inte hade någon annan bok, och eftersom jag aldrig läst en dålig bok från förlaget Gilla böcker, så fortsatte jag min läsning. Och tur var ju det, annars hade jag gått miste om denna lilla pärla.
Någonstans halvvägs in i boken så fattar jag sammanhanget, hur alla de lösa fragmenten och personerna hänger ihop med varandra, och plötsligt börjar jag gilla det jag läser och de där välbekanta rysningarna längs ryggraden dyker upp, precis som de alltid gör när man läser något riktigt bra. Calle Brunells fina språk går rakt in i hjärtat, och det blir mer än bara vackra ord.
Spretigt, ja, men också en mycket fin berättelse. Ska du läsa den på flyget rekommenderar jag fönsterplats så du kan snora och torka tårarna i fred.
Fakta:
Förlag: Gilla Böcker
Antal sidor: 182
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Jag brukade gå till biblioteket på lunchen.
Den finns som e-bok med, men är den så sorglig får jag nog vänta till jag köpt in näsdukar.
Mia