Bedbugs – Ben H. Winters

Susan och Alex Wendt har hittat sin drömlägenhet. Visst verkar hyresvärdinnan en aning excentrisk, men hyran är låg och lägenheten perfekt. Men att flytta in visar sig snart vara ett stort misstag. Susan upptäcker att deras nya hem kryllar av vägglöss. Hon vaknar varje natt med nya bett, men varken Alex eller deras dotter Emma får ett enda. Skadedjursbekämpare tillkallas, men hittar inga spår av löss eller något annat kryp. Vad är det som händer i lägenheten? Är det vägglöss, eller är det något annat, något mycket värre?

 
Jag är så oerhört rädd för löss – hårlöss, vägglöss, alla sorters små kryp som suger blod och invaderar våra hem, det kliar precis överallt på kroppen just nu när jag skriver detta, och det kliade en hel del när jag läste Bedbugs. Att det finns små illustrationer av löss på vissa sidor gör ju inte paranoian mindre. (Jag hoppas i alla fall att det var illustrationer…hrm..).
 
Just den här rädslan gör att jag kan relatera en del till den paranoida Susan, som redan från början är en aning överspänd och neurotisk. Hon är inte någon som man direkt tycker om. Hennes karaktär skruvas sakta upp så att hon går hela vägen till att fullkomligt tappa greppet. Man vet inte riktigt om det som händer händer i hennes huvud, eller händer det på riktigt? Ingen blir biten utom Susan, ingen ser några kryp, utom Susan.
 
Sida för sida byggs spänningen upp, och det är riktigt bra gjort. Det blir mörkare och svartare, och tempot höjs hela tiden. Men jag kan tycka att det går lite väl snabbt på slutet, själva upplösningen hade gärna kunnat dras ut på lite längre. Bedbugs är otroligt spännande och obehaglig läsning.
 
Läs den utan att klia dig om du kan – I dare you! 
Men börja med att se den obehagliga boktrailern.
 
 
Ben H. Winters har tidigare skrivit Sense and Sensibility and Sea Monsters och The Secret Life of Ms. Finkleman.
 
Fakta:
Förlag: Quirk Books
Antal sidor: 254
Utgivningsår: 2011
Första meningen: ”Hey, Al. Come look at this one.”
 
Finns på Bokus och Adlibris.