The Woman in Black – Susan Hill
Arthur Kipps, en ung advokat, får i uppdrag att ta hand om bouppteckningen efter en mrs Drablow, en gammal kvinna som levt isolerad i ett kråkslott vid namn Eel Marsh House. Huset ligger avsides, bortom hedar och våtmarker tronar det, och ruvar på hemligheter.
Hemligheter som alla i den närliggande byn känner till, men ingen vill prata om. Arthur tror inte på spöken, inte förrän han ser en mystisk, svartklädd kvinna som får det att krypa längs ryggraden på honom. Och det är bara början…
Susan Hill har skrivit en gammaldags, klassisk spökhistoria, precis den sorts historia jag tycker om och alltid längtar efter att läsa. Om jag inte visste att den skrevs 1983 så skulle jag gissat att den hade hundra år på nacken, med tanke på språket och känslan.
Styrkan i den här historien är den krypande, smygande stämningen som gradvis byggs upp. Miljöbeskrivningarna – hedarna, mörkret, dimman – är kusliga nog i sig. Det finns också ondska och sorg som är riktigt bra fångad. När det är läskigt är det riktigt läskigt, men jag tycker att hela historien är lite för tunn. Min utgåva är bara 200 sidor och skriven med stor text, och den första tredjedelen finner jag ganska långtråkig och ointressant. Men, när det tar fart så tar det bra fart.
The Woman in Black kan just nu ses på biograferna, med Daniel Radcliffe i rollen som Arthur Kipps. Om filmen lyckas fånga den kusliga stämningen så lovar jag att det är en riktigt läskig bioupplevelse.
Fakta:
Förlag: Vintage
Antal sidor: 200
Utgivningsår: 2007 (1983)
Första meningen: It was nine-thirty on Christmas Eve.
Andra som bloggat om boken är Bokomaten, Lingonhjärta och Calliope books.
Jag läste The Woman in Black tidigare i år (januari?) och kan bara hålla med. Om jag inte hade kollat upp författaren innan så hade jag gissat att den är samtida med Charles Dickens och systrarna Brontê. Mycket skickligt språk.
Låter som en bok för mig 🙂
Åh ja så fin den är! En av mina stora favoriter. Susan Hill i övrigt skriver helt galet bra. Hennes deckarserie har jag inte gett mig på än men hennes spökisar är jättemysiga 🙂
Hej! Låter som en riktigt spännande bok 🙂 Tack för boktipset!
Såg lite trailer till filmen innan jag såg den och förväntade mig att den skulle vara mer "mysskräck" för att den såg så galet snygg ut. Men de var jätte många fräcka "nu verkar det lugnt men plötsligt hoppar något läskigt fram"-scener med. Efter ett tag blev vi (jag och min syster som såg den ihop) nästan irriterad på hur många gånger de körde på den stilen. Men annars var den ganska bra =)