Offerrit – Johannes Källström

Tiderna är svåra. Industrin lägger ner och den lilla orten i skogen hotas av undergång. Svea, ortens kommunalråd, famlar efter halmstrån. Ett samarbete med bygdens förlorade son Oscar Vigelius, numera designer med världsrykte, ska gjuta nytt liv i näringslivet och mod i invånarna.

Men Vigelius kommer inte ensam. I hans kölvatten följer ond bråd död, människor försvinner spårlöst och någonting illavarslande rör sig i det lilla samhället. Någonting alldeles under ytan. Kriminalkommissarie Owe Tycho kallas in, men det som börjar som en vanlig mordutredning förvandlas snart till en kaotisk kamp på liv och död. Owe står ansikte mot ansikte med nattsvarta krafter och i sin strävan att stoppa dem ställs han inför ett till synes omöjligt val.

Kommentar:
Massolit Förlag är ett nystartat förlag som verkar ha satsat hårt på just bokbloggare, Offerrit är en av de mest ombloggade böckerna just nu. Det uppskattas förstås, och jag hoppas att det är en lyckad marknadsföringsstrategi för dem.

Av mig får inte Offerrit något högt betyg. Det är inte en särskilt bra bok. Det största problemet är att jag hade väntat mig spänning och skräck, men det var en ganska ospännande och ologisk historia. På sina håll var det mer löjligt än skrämmande, så ett stort minus för skrämselfaktorn.

Det jag tyckte var bra var själva skildringen av bruksorten, kommunalrådet och medlemmarna i Gruppen. Det kändes som om Källström smugit omkring i min egen lilla kommun när han gjorde research, så det var träffande beskrivningar på folket och tankegångarna i ett litet samhälle. Jag skulle gärna läsa en vardagssatirisk roman av honom, jag tror det skulle kunna bli bra.

Fakta:
Förlag: Massolit Förlag
Antal sidor: 368
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Brynet förs fram och tillbaka över det mörka bladet, det är långt och aningen böjt.