Böckerna som blev mitt liv

Jag har alltid älskat böcker. Läst, samlat, lånat, luktat och andats böcker. Föremålen för min kärlek har växlat genom åren, liksom intensiteten i känslorna. Det har funnits perioder i mitt liv då jag läst mer sällan, även om det idag känns som en mycket avlägsen tid. Hur klarade jag mig? De senaste åren har min läsning varit nästan lika intensiv som den var när jag var barn och tonåring, den tid i livet då böckerna betydde extra mycket och samma bok lästes om och om och om igen. Det är med en särskild värme jag minns de böcker jag läste innan jag blev vuxen.

De böcker jag minns mest från när jag började läsa själv är de rödryggade Wahlströmsböckerna för barn. Vitnos, systrarna P, Lilla Bus och allt vad de hette. Jag hade nästan alla Vitnos-böcker minns jag. Jag läste också Wahlströms ungdomsböcker. Kitty förstås, men Mary & Lou tyckte jag var mycket bättre. Lotta var och är min favorit, fantastiskt roliga böcker än idag. Jag samlar fortfarande på serien, några återstår innan min samling är komplett.

Wahlströms gav också ut Poppis-böckerna, vita böcker där jag läste Hemliga sjuan mest av allt. Rabén & Sjögren gav ut POP-böcker, med orange ryggar, och bland dem favoriterna Britta-serien av Lisbeth Pahnke och böckerna om Jill av Ruby Ferguson.

Då är vi inne på hästböckerna som var en stor del av mitt 80-tal. Många rödryggade Wahlströms blev det, och stora kärleken var hästen Pysen. Jag var också med i bokklubben Silverhingsten och fick många bra hästböcker därifrån. Vildhästen från Santander av Helen Griffiths minns jag än, om en blind pojke som får ett föl som blir hans ögon.

Jag fastnade för böcker om fattigdom och föräldralösa barn som Anne på Grönkulla, Pollyanna och Kulla-Gulla. I Lilla huset på på prärien finns kanske bokvärldens bästa föräldrar i form av mamma och pappa Ingalls. Laura är tillsammans med Anne på Grönkulla två av mina favorithjältinnor.

Biblioteket besökte jag inte särskilt ofta, däremot kom bokbussen till oss. Den stannade alldeles utanför mitt hus, och jag tillbringade mycket tid med att botanisera bland hyllorna. Jag minns speciellt Det blåser på månen och fantiserade om att döpa mina framtida barn till Dina och Dorinda. Böckerna om Pip-Larssons av Edith Unnerstad och Den långa vägen hem av Cynthia Voigt lånade jag hem flera gånger. Och jag älskade Anne Franks dagbok och Katitzi.

Mysrysarna som gavs ut av Wennerbergs förlag var en pocketserie som kom ut under 70- och 80-tal. Många av dem läste jag, lagom spännande och lagom romantiskt. Jag fängslades också av hedarna och den mystiska stämningen i Värdshuset Jamaica, (se där, en till föräldralös ung kvinna). Sen var det dags för tegelstenarnas intåg och lite mer än romantiskt med böcker som Hollywoodfruar och Grottbjörnens folk. Efter det 47 böcker Isfolket. Jag var 11 år när jag började läsa serien, den följde mig hela vägen upp genom gymnasiet, och jag fantiserade om att döpa mina framtida barn till Sunniva eller Sol. Jag vet inte hur många gånger jag läst serien, men ett varv om året ända upp till 25-års åldern tror jag nog att det blev. Det var länge den ständiga sommarläsningen.

På högstadiet och gymnasiet började jag läsa mer och mer klassiker. Jag minns att jag läste Hemingway i åttan, Den gamle och havet, men sågade den rejält i den uppsats jag skrev. För lite romantik kanske. Jane Austen läste jag både på svenska och engelska, Stolthet och fördom var den första jag läste. Hon är fortfarande en av mina favoritförfattare. Skräck och Stephen King läste jag väldigt mycket av, men tyckte han var väldigt ojämn. Vissa böcker var fantastiska och andra urdåliga. Då läste jag hellre Dean Koontz, där alla böcker var riktigt rysliga och bra. Å andra sidan var det samma bok man läste hela tiden, då handlingen och karaktärerna upprepade sig i nästan alla hans böcker (manlig hjälte + snygg kvinna + liten pojke + golden retriver + lyckligt slut).

Tonåren betydde också intåget av BOATS-böcker. Inte som andra döttrar av Deborah Spungen är den jag minns starkast, den förde också märkligt nog med sig en period av smärre Sid Viscious besatthet. Inte utan min dotter av Betty Mahmoody slukade jag också.

De här är några av de böcker jag växt upp med, och antagligen formats av. På gott och ont. Vilka böcker skriver din historia?