Skendöd – Thomas Enger
I ett tält i en avskild del av en park hittas liket av en ung kvinna. Hon har stenats till döds och hennes rygg bär spår efter piskrapp.
Webbjournalisten Henning Juul har varit sjukskriven i två år efter att ha skadats i en brand där hans lille son omkom. Nu är han tillbaka på jobbet med ärr i både ansiktet och själen, och han sätts att bevaka mordet.
Det dröjer inte länge förrän Oslopolisen har en misstänkt gärningsman, men Henning tror inte på deras teorier utan väljer som vanligt att gå sin egen väg. I jakten på svar dras han in i en historia om svartsjuka och hämndbegär, och snart tvingas han inse att hans eget liv är i fara.
Kommentar:
Skendöd är norske journalisten Thomas Engers debutroman, och enligt hans norska förlag är det den bästa deckardebut som de någonsin fått in. Sådana saker kan man ju läsa i pressutskick till och från, men den här gången kan jag nog tro att det stämmer. För det här är riktigt bra!
Att den är så bra beror till största delen på karaktärern Henning Juul, mycket intressant och mycket bra tecknad. Han plågas av skuldkänslor efter den brand som han överlevde, men inte lyckades rädda sin son. Han hemsöks av mardrömmar och har utvecklat tvångstankar att byta batterier i brandvarnaren varje gång han kommer in genom ytterdörren. Han har varit borta från jobbet i två år, och hans praktikant är numera hans chef. Hans exfru har börjat dejta hans nya kollega. Han har inte så många anledningar att vara positiv om man säger så. Det är nästan plågsamt att lära känna honom, men samtidigt vill jag inget hellre än att göra just det.
Själva deckarhistorien hamnar lite i bakgrunden för mig, trots att det är hyfsat spännade med många twister. Henning spanar på i bästa privatdeckarstil och ligger steget före polisutredningen hela tiden, men jag blir inte så engagerad i mordfallet. Det är Henning jag blir engagerad i. Det är han som fascinerar mig, och jag är mycket nyfiken på hur hans karaktär kommer att utvecklas framöver.
Skendöd är första delen av sex planerade böcker, och jag kan inte vänta tills jag får lägga vantarna på bok nummer två. Sista raderna här i Skendöd ger mig rysningar och jag måste bara få läsa mer!
Fakta:
Förlag: Forum Bokförlag
Antal sidor: 345
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Han tror att han är omgiven av mörker.
Festligt, köpte denna nyss men har inte ännu suttit tänderna i den. Att den recenseras här peppar en lite kan man ju säga. Inte säker på vad som gör denna speciell mot de tusen andra deckarna jag läst… än.
Det är Henning Juul som gör den speciell, absolut! Sällan jag har mött en deckarkaraktär som fascinerat mig så, men jag har också lätt att fastna för den sortens personer som är lite sargade av livet.
Intressant med en ny norrman i genren. Jag har inte läst Enger ännu, men påminner inte Henning Juul en aningens aning om Harry Hole? Sargad av sitt förflutna, dassiga relationer osv – men ändå svår att låta bli? Hm.
http://www.thomaserikson.com/
Thomas: Möjligt att han gör det, jag har själv inte läst Nesbö. Har sett att Enger jämförs med honom, men det är säkert oundvikligt när dom båda är norska. Överhuvudtaget är det väl mer regel än undantag att huvudpersonen i deckare är sargad och har diverse problem? Undantaget Läckbergs sunda helyllepar i Patrik och Erika 😉
Thomas: Möjligt att han gör det, jag har själv inte läst Nesbö. Har sett att Enger jämförs med honom, men det är säkert oundvikligt när dom båda är norska. Överhuvudtaget är det väl mer regel än undantag att huvudpersonen i deckare är sargad och har diverse problem? Undantaget Läckbergs sunda helyllepar i Patrik och Erika 😉