Flickebarn nr 291 - Ninni Schulman

Ninni Schulman befinner sig på botten efter en uppslitande skilsmässa. I samtalen med sin terapeut inser hon att hon måste ta itu med de barndomsupplevelser som har format henne, och hon beställer fram sina gamla sjukhusjournaler. Född med en ryggskada som hotade att ta hennes liv genomlevde Ninni en uppväxt präglad av sjukhusvistelser, ensamhet och utanförskap. Vad gör det med ett barn att skiljas från sina föräldrar och alltid känna sig annorlunda? Och hur gör man för att våga tro på att man är värd att bli älskad just så som man är?
 
Kommentar:
Flickebarn nr 291 är Ninni Schulmans självbiografiska roman om den uppväxt som formade henne till den hon är idag. Hon berättar självutlämnande om sin barndom, med många operationer och sjukhusvistelser, och sitt utanförskap på grund av sin ryggskada och annorlunda utseende. Hur traumatiska upplevelser i tidiga livet sätter starka spår. 
 
Ibland känns det som att Ninni Schulman föddes på 50-talet, med tanke på hur klinisk och opersonlig vården var. Att ett litet barn får tillbringa så mycket tid ensam på sjukhus utan sina föräldrar känns som att det borde ha varit längre tillbaka i tiden. Men det här är 70-tal. Min make har berättat om liknande erfarenheter då han på tidigt 70-tal låg inlagd på infektionsavdelning med sina föräldrar på andra sidan en glasruta. Skönt att vi kommit något längre vad gäller de bitarna idag.
 
Men man behöver inte dela traumatiska sjukhusupplevelser för att känna samhörighet med Ninnis berättelse. Det hon berättar om kan vi alla känna igen oss i. Jag känner så väl igen mig i den här önskan att passa in, och tänker att vi är ganska lika ändå vi människor. Oavsett utseende och bagage, så finns det så många beröringspunkter som kopplar oss samman.
 
Flickebarn nr 291 är en gripande, stark, och känslosam roman - men det är lika mycket en positiv och inspirerande berättelse. Lysande läsvärd!
 
Fakta:
Förlag: Bazar
Antal sidor: 345
Utgivningsår: 2020