Källaren - Lori Roy

Samma dag som en svart lastbil skallrar förbi hennes hus och en flyer från Ku Klux Klan landar i familjens trädgård försvinner tioåriga Beth från sitt hem i Simmonsville, Georgia. Rustad med de egenskaper hon utvecklat när hon tagit hand om sin alkoholiserade mamma måste Beth nu försöka överleva månaderna hon har framför sig.
 
Sju år senare begraver Imogene Coulter sin pappa - en klanledare hon tillbringat hela livet med att distansera sig från - och försöker stå emot de minnen som begravningen framkallar. Men när Imogene städar ur det som tycks ha varit hennes pappas tillhåll dagen efter begravningen hittar hon ett barn - levande - i en övergiven källare, bakom en dörr som bara går att låsa utifrån.
 
Kommentar:
Det här är en mörk, snårig, otäck berättelse som känns i hela kroppen. Det finns en kuslig stämning som går igenom hela historien. Det är det uppenbara som KKK, och inlåsta barn i en källare, men det är också trasiga människor, misär, hat och den amerikanska södern som tillsammans lämnar en klibbig och olustig känsla under hela läsningen.
 
Historien är välskriven och växlar snyggt mellan dåtid och nutid. Bit för bit får man reda på hur allt hänger ihop, och det är kanske inte riktigt som man först trodde. Det är skickligt uppbyggt med flera överraskningar och vändningar. Det är riktigt otäckt hela vägen – men det blir aldrig grafiskt eller våldsamt utan ligger mer mellan raderna. Och det finns faktiskt också något hoppfullt, trots allt mörker.
 
Jag tyckte väldigt mycket om Lori Roys De försvunna när jag läste den, men jag tycker nog att Källaren är till och med ännu bättre. Helt klart måste-läsning för spänningsfantasten!
 
Jag har läst boken på engelska, Gone Too Long.
 
Fakta:
Originaltitel: Gone Too Long
Förlag: Modernista
Antal sidor: 344
Utgivningsår: 2020
 
Finns på Bokus och Adlibris.