Hunger - Alma Katsu

Spänning / Permalink / 0
Efter det ödesdigra beslutet att pröva en ny genväg västerut befinner sig Donnerkaravanen, sammanlagt nittio personer – män, kvinnor och barn – på randen till en katastrof. En rad missöden har förföljt dem ända sedan den dag i juni 1846, då de startade sin resa från Springfield, Illinois, på väg mot Kalifornien. Krympande matförråd, osämja och en liten pojkes mystiska försvinnande – och död – har drivit de resande till vansinnets gräns. De kan inte undkomma känslan av att någon — eller någonting — förföljer dem. De kämpar för sin överlevnad i de förrädiska bergen, i den glödande hetta som får sanden att koka, i snöovädret som fryser deras oxar till is på stället, alltmedan den osynliga ondskan växer omkring dem – och inom dem.
 
När fler personer i gruppen oförklarligt försvinner måste de som är kvar fråga sig vad det är som väntar på dem där uppe i bergen, något osaligt … och mycket hungrigt.
 
Kommentar:

Egentligen är det här precis min typ av bok - skräck i utsatta och isolerade miljöer. Men det är något som skaver lite i mig. Hunger bygger på den sanna historien om  “The Donner party” som blev insnöade i Sierra Nevada under sin färd från öst till väst och kämpade mot vädrets makter och svält. De tvingades så småningom att äta av sina döda kamrater för att överleva. Det är i sig en sådan otäck och sorglig läsning att det räcker. Man behöver inte lägga till ett ytterligare övernaturligt element för att göra det ännu läskigare. Så det är nog mitt första problem med Hunger.

Jag hade redan läst en hel del om The Donner Party - bland annat den grymt bra skildringen The Best Land Under Heaven av Michael Wallis. Och det är samma historiska personer som figurerar i Alma Katsus bok, men hon har förstås tagit sig konstnärliga friheter då det är en skönlitterär bok, men det skaver också i mig då hon tillskriver vissa personer egenskaper som jag tycker känns fel. Katsus berättelse ligger ganska nära de historiska händelserna, men jag hade nog tyckt det var bättre om det skilde sig mer, eller om de huvudpersoner hon berättar mest om hade varit helt påhittade. Men det här är ju bara min egen personliga issue med det hela. Hade jag inte känt till något alls om The Donner Party så hade jag inte alls tänkt i de här banorna. 

Hunger går lite i samma anda som Dan Simmons The Terror, fast The Terror är bra mycket bättre och kusligare. Även den bygger på en historisk händelse, Franklinexpeditionen som fryser fast i isen, med ett adderat övernaturligt element. Jag upplever dock att den är mer genomarbetad, fylligare, längre från sanningen, och också mer skrämmande.

Hunger är lagom otäck, jag tycker som sagt att verkligheten är otäckare, men det skräckelement som är med i Alma Katsus historia är trovärdigt och välgjort. Jag tycker däremot att det är fokus på aningen för många karaktärer i berättelsen, det blir lite svårt att skilja dem alla åt, och det blir lite på bekostnad av spänningen.

Fakta:
Förlag: NoNa
Antal sidor: 397
Utgivningsår: 2018

Finns på Bokus och Adlibris.

Till top