Estonia - Björn Runeborg

Skönlitteratur / Permalink / 1
Tallinn 27 september 1994. Petter är anställd på en svensk bank som etablerat sig i Estland efter Sovjetunionens fall. Sedan en tid har han lämnat Karina ensam i Stockholm med barnen. Han är i Tallinn bara för karriärens skull, säger han själv. Karina tror att det mer har att göra med Petters förvirring kring sina estlandssvenska rötter; ett känsligt ämne i hans familj.
 
I själva verket har han rest i väg bara för Karinas skull. I hopp om att lite distans ska kunna rädda deras krackelerande äktenskap. När Karina besöker honom är det för att säga det där svåra, att hon vill skiljas. Han anar oråd, vill åka hem tillsammans med henne, så snart det bara går. Det ska bli en överraskning: han bokar om hennes biljett hem och skaffar sig en egen. De åker hem redan i morgon kväll, med färjan Estonia.
 
Kommentar:

Den här boken har kallats den första skönlitterära romanen om Estonia, men det håller jag inte med om. Det här är inte ens en roman om Estonia utan det är en roman om ett äktenskap på väg att förlisa. Att bokens sista sidor utspelar sig på det sjunkande skeppet tycker jag inte gör det till en roman om Estoniakatastrofen. Titeln anspelar mer på landet Estland som sådant. Så det gör mig aningen besviken, jag ville läsa en Estonia-roman.

Det här är en tunn bok, endast 142 sidor. Möjligt att den hade tjänat på att vara lite längre. Jag konstaterar att det inte är en bok för mig. Om än de sista sidorna är gripande och täta, så ser jag vägen dit som en transportsträcka med personer och resonemang som inte tilltalar mig.
 
Fakta:
Förlag: Modernista
Antal sidor: 142
Utgivningsår: 2016
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Mias bokhörna.
 
#1 - - bam:

Vad synd, jag hade också hoppats på en bok om Estonia.

Till top