Fallvatten - Mikael Niemi

Skönlitteratur / Permalink / 1

Ett intensivt regnande har plågat nordligaste Norrland hela hösten. Det är här, i Lule älv, mot den norska gränsen, som kraftverkens enorma vattenmagasin ligger på rad.

En dag händer det ofattbara - plötsligt reser sig en grå vägg, det är dammarna som till slut brister, enorma krafter släpps lösa och en flodvåg som inte borde finnas sveper undan allt i sin väg.

Bland de som drabbas finns den urbane samen som kör sport-Saaben för sitt liv samtidigt som tsunamin växer i backspegeln. Här är den självmordsbenägne helikopterpiloten som söker döden mot berget men kommer att flyga ikapp med fallvattnet, hans gravida dotter och den förlupna hustrun, här finns den utbrända lärarinnan och kraftverksarbetaren som äntligen får chansen att visa fruntimren vem som faktiskt är starkast. Deras öden flätas samman i den desperata kampen mot katastrofen.

Kommentar:
Jag har aldrig varit ett fan av Mikael Niemi, jag har läst både Populärmusik från Vittula och Svålhålet men näee... det är inget som jag gått igång på. Om det är humor är det en humor som jag inte förstår mig på. Men Fallvatten har jag varit sugen på ända sedan den kom ut. En svensk katastrofroman, välbekanta trakter, och ett hisnande scenario. Tänk om.. det faktiskt skulle hända?
 
Det jag gillar mest med Fallvatten är Niemis språk. Det dansar fram som älvvatten (en vanlig dag innan dammen brister that is) och jag känner inte igen att han har skrivit så här tidigare? Eller så är det bara att den här berättelsen inte serveras förpackad till en skröna som det jag tidigare har läst. Jag tycker i alla fall väldigt mycket om språket, de många metaforerna, det mörka.
 
Jag gillar också realismen. Det som händer är trovärdigt och männsikorna vi möter känns verkliga - även om jag önskar att de känts mer levande. Gestaltningarna snuddar farligt nära mot skröna ibland och ytligheten gör att jag aldrig riktigt blir berörd av om de lever eller dör. 
  
Det är forsande vatten, forsande känslor och även om berättelsen känslomässigt aldrig bränner till så är det fascinerande och spännande läsning. Det är en påminnelse om hur liten människan är, hur sårbara vi är inför naturens krafter, och jag känner mig extra tacksam över att bo vid en av våra outbyggda älvar... 
 
Fakta:
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 245
Första meningen: Adolf Pavval skulle få en riktigt dålig dag.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är En bok om dagen, Marias bokliv, BookieCookiezMimmimariesböcker, och Bokhora.
 
 
#1 - - feeejay:

Köpte denna på mässan, får se vad jag gillar! =)

Till top