Bokhyllan - v.30



Veckans bokhylla heter Scroll och är designad av Xin-Hung Lin, Pei-Yi Chiu, Chia-Rung Shu och Wung-Bing Lin. Du scrollar ut hyllan efter behov och placerar in böckerna. I ändarna kan du förvara pennor eller andra småsaker. En smart hylla som inte tar upp mer plats än den behöver.

Calling Romeo - Alexandra Potter

Alexandra Potter blev direkt en favorit hos mig när jag tidigare i sommar läste hennes You're The One That I (don´t) Want. Jag blir lika förtjust i Calling Romeo, det här är riktigt bra chick-lit.

Juliet är 30 år, jobbar på reklambyrå och lever tillsammans med sin pojkvän Will sen några år tillbaka. Allt börjar gå på rutin. Han somnar på soffan på kvällarna, strör smutstvätt omkring sig, och romantiken är helt försvunnen.

När Will så glömmer deras dejt på Alla Hjärtans dag samtidigt som Juliet blir neddränkt av en förbisusande sportbil tror hon att hennes kärlekssliv inte kan bli värre. Men det kommer att bli mycket mer komplicerat.

Föraren av sportbilen, Sykes, visar sig vara den nya stjärnan på en konkurrerande reklambyrå. En snygg och spännande man som börjar uppvakta henne och skämma bort henne. Men är han värd att riskera allt för?

Det finns en hel del likheter mellan den här boken och den förra jag läste, jag vet inte om det alltid är så eller om det slumpade sig i just de här historierna. Men båda involverar en spännande man, och en småtråkig man, en excentrisk väninna med judiskt påbrå, och en resa till Italien. Det känns ändå inte som en upprepning då historierna är olika i övrigt, men om det är ett genomgående tema i hennes böcker kanske det kan bli aningens tröttsamt.

Det är både roligt och känslosamt att följa Juliet och hennes val. Hon handlar och resonerar inte nödvändigtvis som man ska, men som man kanske gör, även om många nog låter det stanna vid just tanke och inte handling. Alla turer hit och dit gör läsningen till en underhållande resa och jag tänker bara "filmmanus" hela tiden. Att det skulle bli en utmärkt romantisk komedi är jag övertygad om.

Fakta:
Förlag: Hodder & Stoughton
Antal sidor: 369
Utgivningsår: 2010 (2002)
Första meningen: How would you feel if you were stood up?

Finns på Bokus och Adlibris.

#64


Kvinna i grönt - Arnaldur Indridason

Reykjavik växer. Det som förut var ett sommarstugeområde utanför stan håller nu på att bli ett nytt villaområde. Där hittar en lekande pojke en bit av ett mänskligt revben som visar sig vara ett halvsekel gammalt.

Kriminalpolis Erlendur Sveinsson får hand om utredningen, kartlägger systematiskt vilka som bott i området, och får upp några olika spår. Utredningen försvåras av att nästan alla som bott i området och kan ha några minnen av den aktuella tiden är döda. Men en gammal man kan upplysa om att en äldre kvinna som alltid är klädd i grönt, brukar synas i området. Har kvinnan svaret på vem som ligger begravd på platsen?

Kommentar:
Jag läste nyligen Indridasons Glasbruket, första boken om kriminalpolisen Erlendur Sveinsson, och gillade vad jag läste även om jag inte blev helt övertygad. Nu efter att ha slukat Kvinna i grönt är jag helsåld. Vilken grymt bra och spännande deckare det är! Det kan knappast bli bättre än så här!

Det är samma dova och mörka stämning som vilar över den här boken som i Glasbruket, men här är det nog än mörkare och mer tragiskt. Många trasiga människor, brutalitet och ondska. Vi får också komma Erlendur närmare och ta del av hans bakgrundshistoria, varför han är så intresserad av försvunna människor och det börjar dras i trådarna till hans trassliga relationer med exhustrun och de nu vuxna barnen.

Det är en skickligt berättad historia som väver samman nutid och dåtid, det är riktigt bra gjort. Trots ett långsamt tempo så sitter jag som på nålar och dras suggestivt in i berättelsen. Spänningen håller i sig till sista sidan och det är totalt omöjligt att lägga boken ifrån sig. Läs den, men läs Glasbruket först, då de vinner på att läsas i rätt ordning.

Både Glasbruket (2002) och Kvinna i grönt (2003) tilldelades Glasnyckeln, Skandinaviska deckarsällskapets pris för bästa nordiska kriminalroman. Med det blev Indridason den första författare som fått priset två gånger. Kvinna i grönt förärades också med The Gold Dagger 2005.

Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 264
Utgivningsår: 2009 (2004)
Första meningen: Han såg på en gång att det var ett människoben när han tog det från barnet som hade suttit på golvet och tuggade på det.

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är
Annikas kultur- och litteraturblogg, Boktoka, Böcker med mera och Du är vad du läser.

Bokhyllan - v.29



Equilibrium är namnet på den här bokhyllan, designad av Colombiabaserade Malagana Design. De olika delarna ser ut att sväva i luften, men det är en stadig konstruktion som kan bära över 50 kg. Den är inte bara snygg för ögat, den är också enkel att montera och lätt att transportera hem i en liten låda, då de olika delarna passar inuti varandra.

Barkhes döttrar - Bodil Mårtensson

Skåne, 1600-talets mitt. Helsingborgs mäktiga slottslän, ett av de största och mäktigaste i Danmarks rike, har haft fred under drygt elva år. Välstånd har etablerats och lojaliteten med kungen är stor. Men, blodigt förrädiska våldstider väntar. Det brutala mordet på kungens vän visar att Sverige inte ger upp tanken att erövra det strategiskt viktiga länet. I fjärran hörs åter krigstrummor...

Länsman på Helsingborgs slott, Frans Barkhe, styr både län och familj med järnhand. Men fem döttrar är en besvikelse. Hustrun ska föda igen, och danske kungen kräver att det blir en son. Barkhe riskerar annars både avsättning och livet!

Kommentar:
Det här var en oväntat bra historisk roman, klart läsvärd! Jag gillar historiska romaner och läser dem gärna, men bra svenska sådana är det lite tunnsått med. Jag hade därför inga särskilda förväntningar på Barkhes döttrar, men den visade sig vara en positiv överraskning.

Den är välskriven och spännande, fylld av intriger, förräderi, svek och passion. Jag fastnar speciellt för Barkhes äldsta döttrar, Hanna och Magde. Hanna som är fjorton år, äldst i syskonskaran och känner ansvar för sina småsyskon. Nioåriga Magde som mot sin vilja blir bortlovad till en betydligt äldre adelsman. Överlag gillar jag de kvinnliga porträtten mer än de manliga. Jag ser fram emot att följa Barkhes döttrars vidare öden i kommande böcker, två till är planerade.

Fakta:
Förlag: Dahlgrens Förlag
Utgivningsår: 2011
Antal sidor: 384
Första meningen: Hanna Fransdotter Barkhe sprang över borggården så fort hennes gracila ben förmådde.

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är
Bokmalen och Anna Ljungdahl.


#63


Fyrvaktaren - Camilla Läckberg

Det är en ljus försommarnatt. En kvinna kastar sig in i sin bil, händerna på ratten är blodiga. Med sin lille son i baksätet flyr hon mot den enda trygga plats hon vet: ön Gråskär utanför Fjällbacka.

Ett par dygn senare mördas en man i sin lägenhet. Han var kommunens nyanställde ekonomichef, som efter många år återvänt till sin barndoms Fjällbacka. En skötsam och omtyckt person. Men när polisen i Tanumshede börjar kartlägga hans liv kommer de en rad hemligheter på spåren.

Det visar sig att mannen besökte Gråskär innan han dog. I folkmun kallas ön Gastholmen och har alltid omgärdats av mörka rykten. Det sägs att de döda aldrig lämnar den, och att de har något att berätta för de levande.

Kommentar:
Fyrvaktaren är sjunde boken i Läckbergs Fjällbacka-serie, och som vanligt är det med Patrik och Erica i huvudrollerna.

Jag gillar verkligen Läckbergs böcker, det är enkla, snabblästa deckare utan krusiduller, men jag börjar tröttna på Patrik och Erica. Eller egentligen bara på Erica. Att hon alltid ska lägga näsan i blöt och bry sig är en sak, men när hon till och med följer med sin man när han ska iväg och göra vittnesförhör blir det lite för mycket.

Det verkar som att många anser Fyrvaktaren vara Läckbergs bästa bok, och att den är ett stort lyft från de övriga. Jag som alltid gillat henne håller inte riktigt med, jag tycker den är på samma nivå som tidigare. Möjligen att den är lite mer splittrad. Många personers historier ska berättas och det är många sidospår. Läckberg har också vävt in övernaturliga inslag i berättelsen, något som jag var skeptisk till innan, men det funkade faktiskt riktigt bra. Men hur någon (Södermanlands Nyheter) kan tycka att den krypande spänningen för tankarna till Ajvide Lindqvist och Theorin begriper jag inte alls.

I september kommer bok åtta, Änglamakerskan, och den ser jag mycket fram emot.

Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 389
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Det var först när hon placerade händerna på ratten som hon såg att de var blodiga.

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är
Annikas litteratur- och kulturblogg, Ninas skrivarlya och Boksnoken.


Bokhyllan - v.28

Colonial Triple Bookcase heter den här bokhyllan, en maffig, handmålad möbel i mahogny. 245 cm hög är den, så den medföljande stegen behövs. Köpa den kan man göra hos Sweetpea & Willow för £1,535 (drygt 16.000 SEK).

Den perfekte mannen - Sheila O'Flanagan


Karibien. Varma, tropiska dagar. Heta, loja nätter. En lyxkryssare av högsta klass. Tillsammans måste det vara den perfekta ramen för en romantisk semester. Men för systrarna Britt och Mia innebär resan något helt annat.

Britt är inbjuden som föreläsare. Hon har skrivit årets bästsäljare, romanen Den perfekte mannen och anses vara en specialist på ämnet romantik och kärlek. Men kärlek är det sista hon tänker på efter ett kortvarigt äktenskap som slutade i katastrof.

Mia är förälskad i sin före detta pojkvän, sin dotters pappa, i hemlighet och lägger knappast märke till andra män, hur perfekta de än är.

Ombord finns också Leo Tyler, en mystisk man med ett besvärligt förflutet och den charmige kryssningschefen Steve Shaw. Medan resan fortsätter knyts nya band av vänskap och kanske av kärlek, trots att ingen av dem tänkt sig att det är möjligt.

Kommentar:
Jag har ett komplicerat förhållande till Sheila O'Flanagan. Jag läser alltid hennes böcker, men jag tycker aldrig att de är särskilt bra. Hon är en av giganterna inom sin genre, men jag kan faktiskt inte förstå varför. Nu har jag gett henne chans efter chans, men det blir uppenbarligen inte bättre än så här.

Jag fastnar aldrig för karaktärerna eller historien, det lyfter aldrig, utan maler på i ljummen halvfart hela tiden. Jag har tidigare läst Den jag ville ha, Luftslott, Inte han! och Syskonkärlek och jag skulle kunna använda samma ord för att beskriva dem alla: slätstrukna. Men uppenbarligen finns det något i slätstrukenheten som tilltalar mig, eftersom jag fortsätter läsa henne. Det är inte direkt dåligt, det bara.... är.

Det är sällan jag tycker böcker är för tjocka, men när det gäller O'Flanagan tror jag att de skulle tjäna på att kortas ner. De svenska översättningarna är oftast slarvigt gjorda med upprepningar av ord, stavfel och grammatiska fel. Det är onödigt och irriterande.

Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 489
Utgivningsår: 2011
Första meningen: "Det står ett kalypsoband på kajen!"

Finns på Bokus och Adlibris.
Sandras bokhylla har också bloggat om boken.

Mansfigurer som vandrar


Här har vi ännu ett vanligt omslagsmotiv, en mansfigur (eller två) som vandrar i fjärran. En silhuett av en person som syns utan att vara framträdande.

Favoritomslaget är Det blödande hjärtat, jag gillar färgskalan och att det även passar till handlingen i boken. Tjuvarnas stad har ett bättre omslag till pocketutgåvan. Även om det här inbundna är fint så är det också lite trist och jag tycker inte det passar lika väl till bokens handling. Jag har inte läst Katedralen vid havet, men har den på min läslista. Jag tror att jag skulle gilla den.

Det fulaste omslaget är pocketutgåvan till Ängelns lek, där förstår jag inte hur man tänkte. Den inbundna utgåvan är mycket snyggare. Båda omslagen använder samma omslagsbild som flera andra länder också valt att använda, och den är helt okej. Men på pocketutgåvan är det någon som gått bananas med effekter på texten och lagt in både inner bevel och ytterglöd (hej 1999!). Se hur mycket snyggare den inbundna varianten är, liksom omslagen i Holland, Tyskland och England. Lägg också märke till hur placeringen av personer skiljer sig på det engelska, samt pocketutgåvan ovan.


Glasbruket - Arnaldur Indridason

En äldre man hittas mördad i en källarlägenhet i Reykjavik. Bredvid kroppen finns ett kryptiskt meddelande och i hans skrivbord hittar polisen ett foto av en gravsten. När man lyckas tyda inskriptionen visar det sig att i graven ligger en fyraårig flicka som dog 1968.
Med hjälp av fotot nystar polisen upp gamla och nya brott som lett till flera familjetragedier. Samtidigt försvinner en ung kvinna från sitt eget bröllop..

Kommentar:
Jag har länge varit nyfiken på Arnaldur Indridason och bestämde mig för att ägna en del av sommaren åt att bekanta mig med honom och hans böcker om kriminalpolisen Erlendur Sveinsson. Och det var ett ganska trevligt första möte. Jag tror att det kommer att bli ännu trevligare i kommande böcker, då man får lära känna Erlendur lite närmare.

Det är en speciell isländsk miljö och stämmning som målas upp, skulle jag ge boken en färgpalett skulle det bli dova färger som tobaksbrunt och musgrått. Det regnar, det är dystert, och människorna är lågmälda och grå. Dystert, men inte deprimerande. Spännande, utan att vara rafflande.

Det är en originell intrig, men kanske inte alldeles trovärdig. Det är i allafall en bok som ger mersmak och jag kommer snart att hugga in på bok nummer två i serien, Kvinna i grönt.

Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 2003
Första meningen: Orden hade skrivits med blyertspenna på ett papper som låg ovanpå liket.

Finns på Bokus och Adlibris.

#62


You're the One that I (don't) Want - Alexandra Potter

När Lucy är 18 år träffar hon Nate i Venedig, och hon vet direkt att han är Den Rätte. De kysser varandra under Suckarnas Bro vid solnedgången, vilket enligt legenden betyder att de kommer vara sammanlänkade för evigt.

Tio år senare har de sedan länge förlorat kontakten, men Lucy har aldrig släppt tanken på honom. När hon flyttar till New York för legenden dem samman och de återupptar sitt förhållande.

I början är allt underbart, men mycket har hänt på tio år och de är inte längre samma personer. Är de verkligen rätt för varandra? Legenden visar sig vara närmast en förbannelse för det visar sig vara omöjligt att komma bort från varandra. Ödet för dem samman igen. Och igen. Och igen.

Det här är en galet bra och underhållande chick-lit! En bok du läser med ett leende på läpparna hela tiden, mysig och varm och med ett stänk av magi. Det är som att läsa en romantisk komedi, den är verkligen som gjord för att filmatiseras.

Jag har aldrig läst Alexandra Potter förut, men nu ska jag plöja mig igenom alla hennes tidigare utgivna böcker. Jag kan inte förstå att inget svenskt förlag nappat på att ge ut henne, hon förtjänar verkligen att översättas till svenska så att fler får möjligheten att läsa henne.

Fakta:
Förlag: Hooder & Stoughton
Antal sidor: 387
Utgivningsår: 2010
Första meningen: The summer heat creates a shimmering haze, through which Venice appears llike a Canaletto brought to life.

Finns på Bokus och Adlibris.

Bokhyllan - v.27

Det här är Adrians bokhylla, Adrians shelf. En platsbyggd bokhylla som är perfekt införlivad med rummets form. Se vilka snygga böjar i hörn och runt fönsterkarmarna. Supersnygg hylla som jag önskar att jag själv hade.

När jag fyller 30 ska jag vara smal - Jenny Dahlberg

I När jag fyller 30 ska jag vara smal får vi följa Jenny Dahlbergs kaxiga och fokuserade strävan mot ett lättare liv. Jenny fick stor uppmärksamhet för sin debutbok Tjock! och blev då en sorts ikon för Sveriges alla tjockisar. Men med tiden blev Jenny allt mer tveksam inför den livssyn och självbild hon visat upp.

Var hon verkligen så helnöjd med sig själv och sin kropp? Kändes det rätt att försöka förändra samhällets attityd istället för att förändra sig själv? Jenny vände ryggen åt sin tidigare övertygelse, köpte ett gymkort och började träna.

Kommentar:
Jenny Dahlberg blev Tjock! med hela svenska folket när hon 2003 skrev boken med samma namn. Ett år senare vaknar hon mitt i natten och inser att hon inte längre är nöjd med sig själv. Hon är inte tjock, hon är fet. Hon känner sig ful, och hon bestämmer sig där och då för att göra något åt saken.

Hon börjar träna, hon lägger om kosten, och har som mål att vara smal när hon fyller 30. Hon har 20 månader på sig att banta bort uppskattningsvis 58 kg. Lätt som en plätt är det förstås inte, det vet nog alla som nån gång försökt banta bort ett kilo eller fem, att det inte bara är att knäppa med fingrarna. Jenny stöter också på motgångar, och hon berättar rakt och ärligt, och med självironi om sin resa mot viktmålet.

Det är en rolig bok, riktigt rolig, och samtidigt en inspirerande bok. Jag tror att den kan peppa och motivera den som befinner sig i samma situation. Det är imponerande och beundransvärt att helt ändra sitt liv, sina rutiner, och sin inställning som Jenny gör. Och att gå ner 50 kg i vikt är grymt bra jobbat! Heja!

Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 237
Utgivningsår: 2006
Första meningen: Jag är författaren bakom bocken Tjock! som kom ut i januari 2003.

#61


This is gonna hurt - Nikki Sixx

"My entire life my dad has taught me to see past the ways things look and to search for beauty where it seems there is none. About a year ago, we were walking together on a sidewalk lined with roses: I pointed them out and he kicked the one closest to him, knocking all its petals onto the cement. I told him that he ruined it, that it had been beautiful, and he said it still was. I don't know if he meant to slip a message, like he often does, into that moment. But it really stuck with me, and now I think of that rose as every person who has been judged and hurt because of the way they look. To most people it's just a rose with no petals - broken and ugly - when in reality, these people really are some of the most incredible, beautiful roses you will ever meet".

Citatet ovan är Storm Sixx, Nikkis dotter, och hennes ord sammanfattar rätt väl vad den här boken handlar om.

Nikki Sixx har en stor fanskara, han har en röst, en kanal och en möjlighet att föra ut ett budskap som folk lyssnar på och tar till sig. Det lyckades han med i sin föregående bok Heroin Diaries som hjälpte många missbrukare och anhöriga. Med This is gonna hurt - Music, Photography and Life through the distorted lens of Nikki Sixx fortsätter han med att försöka göra världen lite bättre.

Det är en bok full med fängslande fotokonst. Bilder som berör och upprör. Får dig att tänka till. Bilderna varvas med livsvisdom, erfarenheter och tankar, dagboksanteckningar och låttexter, ibland lösryckta, ibland mer sammanhängande. Det finns också ett soundtrack med Sixx:AM och korta dokumentärfilmer som tillsammans blir ett stort konstprojekt.

Det är en personlig bok där han gräver djupt och berättar om svårigheter och passioner. Hans föräldrar, systern Lisa som han berört i tidigare böcker, kärleken till och uppbrottet från Kat, kreativitet, drivkrafter och passioner. Allt det som format och formar honom till den han är. Själva skapandet av boken, fotograferandet och musiken har fungerat som en sorts terapi för honom. Allt ska ut.

Det är en inspirerande bok och jag slås gång på gång av hur extremt talangfull den här mannen är. Om man tänker på det liv han levt, de mängder av diverse gifter och substanser han pumpat in i sin kropp, att han bokstavligen stirrat döden i vitögat och vänt tillbaka, och ändå har så pass mycket intelligens och skärpa kvar. Han är en man som lärt sig något av sin resa genom livet. Han lever inte kvar i sitt 80-90-tals jag som många andra stora rockstjärnor gör, utan har växt upp, mognat, och gått vidare till något bättre. Med den här boken visar världens vackraste snart 53-åring att han är precis lika vacker på insidan.

Det enda negativa är att min bok luktar väldigt illa. En kemisk lukt som jag inte vet om den kommer från limningen eller tryckningen eller pappret. Det känns lite väl ytligt att klaga på, men det störde faktiskt en hel del.

Fakta:
Förlag: Harper Collins
Antal sidor: 224
Utgivningsår: 2011
Första meningen: So here we sit again, pen to paper, heart in hand, me whispering softly in your ear as I prepare to take you on another journey.

Finns på Bokus och Adlibris.

Dolda djup - Ann Cleeves

En sommarkväll när Julie Armstrong kommer hem hittar hon sin tonårsson död i badkaret. Först misstänker polisen självmord. Men snart förstår de att han blivit strypt och sedan placerad i det vattenfyllda badkaret som smyckats med blommor.

En märklig scen för ett mord tycker kriminalinspektör Vera Stanhope och hennes kollegor. Mer förbryllande blir det när de senare hittar en ung kvinnas kropp i en vattenfylld klippskreva fylld av blommor. Två mycket märkliga mord har inträffat.

Den excentriska kriminalkommisarien Vera Stanhope måste hitta svaren på de gåtfulla morden innan mördaren slår till igen. En mördare som tycks göra konst av döda kroppar.

Kommentar:
Ann Cleeves är min absoluta favoritförfattare när det gäller deckare. Hennes Shetlandskvartett är makalöst bra (med undantag för fjärde bokens slut som jag ännu ondgör mig över).

Dolda djup är första boken på svenska med kommisarien Vera Stanhope i huvudrollen. Det är tredje boken med Vera i huvudrollen, men alltså den första som översatts. Jag vet inte varför, men jag misstänker att det har med tv-serien att göra, som inleds med just Dolda djup.

Och jag tokgillar det här. Ann Cleeves håller stilen. Nu har handlingen förflyttats från Shetlandsöarna till nordöstra England. Det är en annorlunda miljö, men det är ändå en del likheter i karaktärerna. Lite kärva sådär, typiskt nordliga. Temat med fågelskådning som Cleeves är välbekant med finns med här också. 

Vera Stanhope är inte den traditionella kvinnliga polisen, hon är lite för gammal, väger lite för mycket, dricker lite för mycket, bor ensam och bär på en del bagage som gör henne till en intressant karaktär. Hon är också en skicklig utredare med en en förmåga att få misstänkta och vittnen att öppna upp sig, då de inte ser henne som särskilt smart eller skärpt. Hon är en underbar figur, som jag ser fram emot att få komma närmare och lära känna i fler böcker.

Har du ännu inte bekantat dig med Ann Cleeves tycker jag verkligen att du ska göra det. Det är spännande, underhållande och lågmälda deckarhistorier som är kluriga fram till sista sidan, misstankarna växlar fram och tillbaka hela tiden. Och så har hon alltid starka miljöskildringar och personbeskrivningar. Låt Cleeves bli sommardeckaren i år!

Fakta:
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 368
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Julie snubblade ur taxin och såg den köra iväg.

Finns på Bokus och Adlibris.

Andra som bloggat om boken är Läshunger, Boksnoken, och Bokbrus.

Bokhyllan - v.26


Creative Action for Forest är namnet på den här bokhyllan, designad av Jamy Yang. Den kom till på uppdrag av Greenpeace Kina för att promota kampanjen "Book Lovers for Forests". Greenpeace Kina har sedan ett antal år tillbaka aktivt arbetat för att bokförlag i regionen ska trycka sina böcker på AFF-märkt papper (Ancient-Forest-Friendly).

Bokhyllan är tillverkad av återvunnen kartong, och träddesignen har en dubbel betydelse. Genom att göra kopplingen träd och böcker vill Yang likställa idén att använda återvunnet papper med att plantera träd.

Halvårsrapport 2011

Juni månad är slut, och det är dags att summera första halvåret 2011.

Antal lästa böcker: 49
Manligt/kvinnligt: 17 skrivna av män, 32 av kvinnor
Svenskt/utländskt: 13 svenska, 36 utländska

Jag ligger lite efter i läsningen, det har gått trögt under våren jämfört med tidigare år. Men jag siktar på att göra ett starkt andra halvår så att jag vid årets slut kommer upp i en bit över 100.

Men av de 49 jag läst så har jag haft flera starka läsupplevelser. Jag började året med att läsa tegelstenen The Terror av Dan Simmons, ett arktiskt äventyr med en närmast klaustrofobisk spänning som är inspirerat av verkliga händelser. En annan tegelsten jag älskade var Into the wilderness av Sara Donati, ett Gabaldoninspirerat, episkt läsäventyr och första delen i en serie på hittills sex böcker.

Jag har också läst några bra biografier där Pluras Resa genom ensamheten - Svart blogg och det ljuva livet var en av höjdpunkterna. Ingrid Betancourts berättelse om sin fångenskap hos den colombianska FARC-gerillan, Även tystnaden har ett slut, är en annan höjdpunkt och en av de bästa biografier jag någonsin läst.

Under våren läste jag också Gayle Formans Om jag stannar och När jag lät dig gå. Små, bitterljuva pärlor som berör. En annan bitterljuv historia var den fantastiska When God Was a Rabbit som jag också utnämner till årets läsupplevelse. Den är helt enkelt magisk, en måste-läsa bok!

Deckare har jag läst några bra, bland annat Dolda djup av Ann Cleeves. Min favoritdeckarförfattare håller stilen. Karin Slaughter var en ny bekantskap för mig, och hennes Fraktur var också den en mycket bra deckare. Jag har också skrattat, och skrattat mest har jag gjort åt 50 sätt att träffa den rätte av Lucy-Anne Holmes.

Här finns hela listan med lästa böcker 2011.