Den här hyllan är inget för boksamlaren, det är nämligen en färdigfylld bokhylla. Readymade Bookshelf heter den och är designad av NEXT architects. Den fungerar så att det finns en fasad med låtsasböcker, där man kan välja att fälla in sina riktiga böcker eftersom. En perfekt hylla för den som inte äger så många egna böcker men gärna vill ge sken av att göra det.

Rachel har på kort tid lyckats försnilla ett glamoröst jobb på en pr-firma, en attraktiv pojkvän och en chic våning i centrala London. Hon är trettionio år och framtiden ter sig tämligen osäker. Men en dag får hon ett oväntat besked. Hon har fått ärva sin mosters hus på landet, hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar.

Med bävan flyttar Rachel dit men upptäcker att hon blir alltmer engagerad i sina fyrfota skyddslingar. Till sin hjälp har hon flera godhjärtade människor som brinner för uppgiften. Och under hundpromenaderna knyts nya starka band, inte bara mellan människor och hundar...

Kommentar:
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar är en mysig och varm feelgood-roman som är perfekt att krypa upp i soffhörnet och bara må gott med. Det handlar om hundar, om människor, och om relationer. Både gamla och sargade relationer, och nya spännande sådana.

Jag tycker om persongalleriet som består av jordnära och äkta människor. Inga perfekta personer utan vanligt folk med fel och brister och vanliga problem. Det är romantik, men det är inte den där prinsen-på-vita-hästen typen av romantik, utan mer vardaglig tråkig-tisdag romantik. Och hundarna, som med sina olika personligheter fungerar som brobyggare och äktenskapsförmedlare.

Det är långt ifrån den traditionella chick-lit mallen med skruvad humor, förvecklingar, ytlighet och en klumpig hjältinna. Det här är en välskriven, underhållande och läsvärd historia som man blir varm i hjärtat av. Och gillar du inte hundar så kommer du garanterat att göra det efter att ha läst den här boken.

Fakta:
Förlag: Forum
Antal sidor: 454
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Första veckan i februari hade Rachel Fielding ett riktigt glamoröst jobb som PR-konsult för ett antal internetföretag.

Andrew Davidson, författare till utmärkta Gargoylen, har dragit igång ett roligt projekt som förenar den analoga boken med sociala medier. Han har placerat ut 500 ex av sin bok i hemstaden Winnipeg i Canada med förhoppningen att böckerna ska sprida sig vidare ut i världen.

Varje bok är försedd med en QR-kod och ett unikt nummer, och scannar du in koden med din smartphone hamnar du automatiskt på Facebooksidan 500 Gargoyles Project. Har du turen att komma över en av böckerna vill han att du skriver en rad i boken, skriver en kommentar på Facebook, laddar upp ett foto, eller vad du nu kan hitta på. Och förstås skickar boken vidare till någon annan som sen i sin tur gör likadant.

Det ska bli spännande att se vad som händer och hur långt böckerna kommer att färdas. Kanske någon hittar en av hans Gargoyler i Sverige?

Här är mina fynd från årets bokrea:

Blonde har jag länge suktat efter men aldrig kommit mig för att läsa, nu äntligen ska det bli av. Många tycker att den är Joyce Carol Oates bästa, och det lovar förstås gott!

Sen slog jag till med Ozzy också. Han har aldrig varit en favorit men rockbiografier är något av min grej, och jag förmodar att det finns ett och annat Mötley Crüe-relaterat i boken som roar mig om inte annat.

Och så blev det en deckare. Jag har aldrig läst Arnaldur Indridason men varit nyfiken på islänningen länge. Däremot vet jag inte om det är en bra idé att börja med Frostnätter. Bör man läsa dem i ordning?

Sen fyndade jag också en Teckna Manga-bok till sonen som älskar att teckna. Minsta dottern gillar Ingrid, och den här Stora Ingrid-boken innehåller tre böcker i en. Och turligt nog tre stycken som vi inte redan har.

"Vi tar henne bakifrån", ja så lät det kanske när man diskuterade fram omslag till de här böckerna. Och till väldigt många böcker, just kvinna fotograferad bakifrån är nog ett av de allra vanligaste omslagsmotiven.

Det är ganska lätt att förstå varför. Människor fångar alltid intresset, och om man vänder ryggen till blir det ännu intressantare. När man läser en bok skapar man alltid bilder av hur huvudpersonen ser ut, och på det här sättet blir man lite friare att fantisera. Jag behöver inte haka upp mig på blåa ögon, spetsig näsa eller andra detaljer i utseendet. Med blicken vänd inåt, mot något i fjärran, lockar det förhoppningsvis mig som läsare att öppna boken och ta del av historien också.

(Undrar hur många sidvisningar det här inlägget får, med tanke på rubriksättningen...)

Mike Zetterberg bor med sin hustru Ylva och deras dotter i en villa strax utanför Helsingborg. När Ylva försvinner spårlöst riktas misstankarna snart mot Mike. Vad har egentligen hänt bakom gardinerna i villaidyllen? Polisen gissar passionsdrama med olyckligt slut men saknar bevis.

Efter en tid kan ingen föreställa sig att Ylva fortfarande är i livet. Allra minst Mike. Men Ylva lever. Och hon är betydligt närmare än någon kan föreställa sig...

Kommentar:
Hans Koppel, eller Petter Lidbeck som gömmer sig bakom pseudonymen, fick mycket beröm för sina samhällssatirer Vi i villa, Medicinen och Kungens födelsedag. Jag har bara läst Kungens födelsedag som lämnade mig ganska oberörd, men där fanns ändå något som kändes annorlunda och unikt.

Med Kommer aldrig mer igen har han bytt spår och skrivit en psykologiskt spännande thriller, en bra sådan, men särskilt annorlunda eller unik är den inte. Jag känner inte alls igen mig i hans språk eller stil, men det gör mig inget heller. Jag gillar det här.

Det är en skrämmande historia, ohyggligt hemsk egentligen, men kanske inte alldeles trovärdig. Något tunn och skissartad är den också, men det är samtidigt skönt att den inte är alltför tjock eftersom det är en riktig bladvändare. Det går inte att lägga den ifrån sig! Omslaget gillar jag också, det är obehagligt bra!

Fakta:
Förlag: Telegram Förlag
Antal sidor: 256
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Hon skrev att hon gillade skogspromenader och mysiga hemmakvällar och sökte någon med glimten i ögat.

Har man högt i tak kan det bli så här snyggt med en specialbyggd bokhylla. Det måste vara en maffig syn att komma in i det här rummet, lyfta blicken och se hur bokhyllan försvinner ända upp i taket. Höjdrädsla är förstås inte att tänka på om man vill få tag i böckerna på översta hyllan...

Becky trodde det skulle bli enkelt att vara förälder, men Minnie verkar vara alltför mycket för både Luke och henne. Det blir kaos både på Harrods och Harvey Nicks, för att inte tala om vad som hände på Minnies dop. Den lilla tvååringen är en mästare på att hitta lediga taxibilar och snor sin mammas handväskor. För att inte tala om hur lätt det är för småbarn att handla på nätet...

Luke och Becky har dessutom ännu inte hittat sitt drömhus och därför tvingas de bo hemma hos Beckys föräldrar. Något som ingen av de inblandade direkt uppskattar. Lukes styvmamma har dött och för att pigga upp honom beslutar sig Becky för att anordna en överraskningsfest till hans födelsedag. Det enda problemet är att det är finanskris och hon har lovat Luke att inte göra av med några pengar...

Kommentar:
Sjätte boken i Shopaholic-serien är här, och allt är precis som det brukar med undantag att en liten tvååring också är med i mixen. 

Till en början var det här enbart spånigt och fjantigt. Visst är Shopaholic-böckerna alltid mer eller mindre spåniga, men det här var bara för mycket. Jag tycker inte det är särskilt roligt med en liten unge som springer fram och attackerar besökande med en ketchupflaska, eller en unge som river ut butiksinredningar medan föräldrarna står med uppspärrade ögon oförmögna att få bort henne, eller att ungen bara måste få allt hon pekar på inne på den dyra butiken. Finns det någon som skrattar åt det?

Sen följer förstås det vanliga greppet att Luke och Becky har hemligheter för varandra, det blir förvecklingar och mörkläggningar, och så dyker Lukes mamma Elinor upp igen. Den stora behållningen för mig -  som i alla böckerna - är Beckys familj. Speciellt hennes mamma, och grannfrun Janice, som är två verkligt sköna karaktärer.

Början var som sagt inte bra, men på något sätt räddar Kinsella upp historien och den blir bättre och bättre mot slutet. Visst är det underhållande, det är trots allt Kinsella, men tyvärr är det inte mer än en halvbra Kinsella. Det känns lite som att hon har skrivit samma bok sju gånger, med några små tillägg eller förändringar, och jag vet inte hur länge till hon kan fortsätta så. Jag gillar Kinsella, men tycker hon är som bäst i sina fristående böcker, Shopaholic-serien kanske börjar ha gjort sitt. Men minst en bok till lär det bli, med en shopaholic i Hollywood.

Fakta:
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 400
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Okej, ingen panik.

Här är några olika varianter på tvådelade omslag. En bild upptill, en bild nedtill, och i mitten en gördel med titel och författare. Ett enkelt grepp, men ofta mycket effektfullt. Läsaren har så att säga två chanser på sig att hitta en bild som fångar uppmärksamheten.

Jag tycker mycket om omslagen till Brida och Ingenstans i min fars hus. Coelho kommer jag inte att läsa trots det fina omslaget, men Assia Djebar är jag nyfiken på.

House rules handlar om 18-årige Jacob som har Aspergers. Listan kan göras lång på hur det påverkar honom, allt ifrån en fixering vid regler och rutiner, till att han inte tål färgen orange, till att han inte tittar folk i ögonen, till att han citerar filmrepliker när han blir nervös. Han är samtidigt mycket intelligent och hans stora specialintresse är brottsplatser. Han vet mer än de flesta om kriminalteknik och rättsmedicin. Varje dag ser han Crime Busters på tv, och gör anteckningar, även om det är repriser han redan sett 30 gånger.

Hans mamma, Emma, är ensamstående och ägnar hela sitt liv och varenda krona åt att underlätta för Jacob. Det innebär mediciner, dieter, psykologer, specialister och tid. Massor av tid. Tid som 15-årige brodern Theo inte får, som istället känner sig försummad och bortglömd.

Så blir Jacob anklagad för mord. En flicka som han grälat med hittas död och allt pekar på att Jacob är den skyldige. Men är han det?

Det är en ganska klassisk Picoult-berättelse: ett svårt dilemma som följs av rättegång och så en eller flera twister. Historien berättas växelvis av flera personer, precis som alltid. Att skickligt använda sig av olika berättarröster är en av hennes styrkor, liksom vältecknade karaktärer med djup. Jag tycker riktigt mycket om Emma, Jacob och Theo, och även den unge advokaten Oliver.

En annan av Picoults styrkor brukar vara hennes slut. Men nu har hon gjort mig lite besviken två böcker i rad. Handle with care och även House rules har varit mycket bra böcker, ända fram till sista kapitlet. Och det handlar inte om att jag är missnöjd med den väg som Picoult valt, utan snarare att hon inte valt någon väg alls. Det är abrupta och hastiga slut som känns slarviga. Det blir ännu mer tydligt i House rules där historien - och familjen - hade förtjänat ett avslut. Jag har tagit hela familjen till mitt hjärta och hade gärna sett ett annorlunda slut.

För er som tycker om att bokcirkla är House rules, liksom alla Picoults böcker, utmärkta val. Det är böcker man så gärna vill diskutera med någon efteråt. Hon tar alltid upp svåra ämnen, inget är svart eller vitt, ingen är enbart god eller ond, och det finns aldrig något entydigt rätt eller fel.

Fakta:
Förlag:Hodder
Antal sidor: 603
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Everywhere I look, there are signs of a struggle.

Gula omslag hör inte till de vanligaste, och när jag ser de här vackra undrar jag lite varför. Gult är inte alls fult utan varmt och inbjudande. Jag skulle plocka upp de här böckerna direkt om jag såg dem i bokhandeln för att läsa baksidestexterna. 

Titta lite extra på omslaget Loving Frank. Det tog ett tag innan jag upptäckte kvinnoansiktet, men nu är det allt jag ser.

Short circuit heter den här hyllan, designad av Alexandra DiCairano. Hon har hämtat inspiration från kretskort. Hennes idé är att mönstren på kretskort är vackra samtidigt som de fyller en funktion; de leder och samlar digital information. Hyllorna gör samma sak, men på ett fysiskt sätt. Snyggt, stilrent och samtidigt annorlunda.

Den unge David Martín har bosatt sig i ett gammalt förfallet tornhus i stadsdelen El Raval. Han skriver gotiska berättelser och är på väg att slå igenom som bestsellerförfattare. Men allt blir inte som han tänkt sig. Hans liv förmörkas av en olycklig kärlekshistoria och det kontrakt han tecknat med förläggarna Barrido och Escobillas visar sig vara ett slavkontrakt.

En dag träder en man, som påstår sig vara förläggare, fram ur skuggorna och ger David ett erbjudande som han inte kan motstå: David ska skriva en bok åt honom, en bok av ett slag som världen aldrig tidigare skådat. I utbyte ska han få en stor summa pengar – och kanske något annat. Är det djävulen eller en ängel som David ingått avtal med? Snart finner han sigt fångad i en gåtfull och mardrömslik labyrint ur vilken det inte tycks finnas någon utväg.

Kommentar:
Ängelns lek är en ojämn historia. Stundtals är den så bra att jag nästan tappar andan, och stundtals sitter jag bara och matar sidor och hoppas på att den snart ska ta slut. Tempot är högt och det svindlar och vindlar fram och tillbaka, det är komplext och snårigt, och ibland är jag inte ens säker på vad som händer.

Jag tycker mycket om den mörka, gotiska stämningen och miljöerna. Bitvis är det som en skräckfilm med sina drömlika, surrealistiska sekvenser och de mystiska saker som händer. Och slutet gav mig obehagliga rysningar.

Men det är inte en bok man blir rädd av, det är ingen skräckroman. Det handlar lika mycket om kärlek till böcker, och skrivande. Det är på sätt och vis ett deckarmysterium. Och det finns en hel del humor och rapp dialog. Jag vet egentligen inte vilken genre boken klassas som, mer än att det är en mycket bra och läsvärd historia. Om än den lämnar mig något förbryllad.

Fakta:
Förlag: Bonnier Pocket
Antal sidor: 587
Utgivningsår: 2010
Första meningen: En författare glömmer aldrig första gången han tog emot pengar eller några lovord för en historia han skrivit.

Jag fick hem ett paket med fint innehåll häromdagen, en box med äventyrsklassiker i ny förpackning. Det är en av två boxar som Bonniers ger ut nu lagom till bokrean. De finns i butik från och med den 23 februari och upplagan är begränsad.


Det är otroligt härliga och välgjorda omslag av illustratörerna Lina Bodén och Robert Vallmark. Det är Vallmark som gjort omslagen till äventyrsboxen, och visst ser man att en av hans influenser är John Bauer. Det vilar en trolsk och Bauersk stämning över omslagen som alla går i en mörk lila/rosa färgskala. Mycket fina!

Tioårige sonen (som inte är en flitig läsare) fastnade för Robinson Crusoe så vi har börjat med den som högläsningsbok. Det lite ålderdomliga språket gör att han inte ids läsa själv men han lyssnar gärna. Och det är gott nog! Det är roligt att kunna introducera honom till samma böcker som jag själv slukade när jag var i hans ålder.

Äventyrsboxen innehåller Robin Hood av Rosemary Sutcliff Robinson Crusoe av Daniel Defoe Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne De tre musketörerna del 1 och 2 av Alexander Dumas Skattkammarön av R.L Stevenson

Flickrumsboxen innehåller Den hemliga trädgården av Frances Burnett Agnes Cecilia av Maria Gripe Unga kvinnor av Louisa May Alcott Pappa Långben av Jean Webster Alice i underlandet av Lewis Carroll

Nu kan du vinna Hemligheter som är del två i Pretty Little Liars-serien.

"Signaturen A fortsätter gäcka de forna bästisarna, Spencer, Aria, Emily och Hanna - oskiljaktiga tills gemensamma vännen Alison försvann spårlöst för tre år sedan. Hon som visste deras mörkaste hemligheter."

Tävlar gör du genom att avslöja din mörkaste hemlighet. Sann eller påhittad? Det bestämmer du själv. Men bästa hemligheten vinner. Svara i kommentarerna nedan och glöm inte att lämna mailadress / bloggadress!

Tävlingen pågår till söndag 13 februari kl 23. Det finns två ex att tävla om. Lycka till!


Tävlingen är ett samarbete med Pretty Little Liars Sverige och B Wahlströms.

Tävlingen är avslutad: Grattis Therese och Andrea som vann varsitt ex av boken!

Den som brukar läsa min blogg känner säkert till min vurm för Ann Cleeves Shetlandskvartett. Svart som natten, Vita nätter och Rött stoft hör till mina absoluta favoritdeckare, och jag har rekommenderat dem till alla jag stött på. Men så kom fjärde och avslutande delen, Blå gryning, och den förstörde allt. Slutet var en katastrof och ett mycket dåligt avslut på en serie. Hade det som hände hänt i bok ett eller två eller tre vore det en helt annan sak, men inte i den sista.

Jag har sörjt i snart ett år och till och från varit småirriterad på det ovärdiga slutet. Jimmy Perez förtjänade mer än så och vi läsare förtjänade mer än så. Men, jag har lämnat ilskan bakom mig och lugnat mig så pass mycket att jag mailade Ann och frågade henne (trevligt och snällt) om hon kommer att skriva fler böcker om Jimmy Perez. Och det ska hon! Hon förklarade också varför hon gjorde som hon gjorde med slutet, vilket jag inte skriver ut här för att spoila för den som inte läst boken, men man kan säga att hon gjorde det just för att kunna skriva fler böcker om Perez. Och det köper jag.

Allt är förlåtet bara fler böcker kommer. Nu hoppas jag bara att det inte tar allt för länge innan vi får återvända till Shetlandsöarna. Men jag kan vänta på min favoritkommisarie Jimmy Perez nästan hur länge som helst. Bara han kommer tillbaka nån gång så är jag nöjd.

Under tiden, om man är sugen på mer av Cleeves, kan man läsa hennes serie om Vera Stanhope. Första boken Dolda djup kommer ut på svenska i april, och så småningom kommer även tv-serien.

Om man (som jag) bor i ett hus med snedtak så har man svurit en och annan gång över bristen på möjligheter att möblera. Alltid är det ett fönster, en vinkel, en bjälke eller takhöjd som är i vägen för det man vill åstadkomma.

Här har dom löst problemet så snyggt med att bygga en bokhylla på ett utrymme som annars hade varit svårt att nyttja till något annat. Fint med ett fönster mitt i som bryter av och släpper in ljuset, och snyggt med mörka hyllor som kontrast mot de vita väggarna och fönstersmygen. Supermysigt rum, jag saknar bara läsfåtöljen!

"A" har inte tystnat och nu duggar skandalerna tätt. På löpande band avslöjas de forna vännernas rätta jag. Så händer något som förändrar allt. "A" begår ett litet misstag och en av tjejerna röjer identiteten bakom signaturen. Men det kan vara farligt att veta för  mycket... rent av livsfarligt.

Kommentar:
Skandaler är tredje boken i Pretty Little Liars-serien, (del 1 heter Lögner och del 2 Hemligheter), och den fortsätter i samma spår som de tidigare. Men nu blir det ännu mer dramatik. "A" som hela tiden varnat tjejerna för vad som kommer hända om de inte gör som hon säger börjar nu göra allvar av sina hot och ställer till med en hel del problem.

Vi får också fler ledtrådar till vad som hände den natten när Ali försvann, och möjligen också svaret på vem som döljer sig bakom signaturen "A". Eller inte... Det återstår att se. Jag har mina gissningar, får se om de håller...

Det här är underhållande läsning, i all sin ytlighet, och jag gillar att det inte är så politiskt korrekt och fullt med pekpinnar. Här röks det både det ena och det andra, det snattas, det fuskas, det vänstras, nån ligger med sin lärare etc. Ibland får "omoraliskt uppförande" konsekvenser, ibland inte, precis som det är i verkliga livet.

Pretty Little Liars Sverige finns på Facebook - där kan ni tävla och vinna första boken i serien. Här i bloggen kommer också en Pretty Little Liars-tävling upp till veckan, så håll utik!

Fakta:
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 240
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Har du någonsin haft en kompis som svikit dig?

Yta är inte allt, men visst är det så att en snygg förpackning förhöjer varan. De här omslagen gör mig sugen på att läsa böckerna, utan att egentligen veta något om innehållet eller författaren. Jag skulle definitivt plocka upp de här böckerna och läsa baksidestexten om jag såg dem framför mig i bokhandeln.

Kärlek? Check. Äventyr? Check. 1700-tal? Check. Into the wilderness är en bok helt i min smak!

"My favourite kind of book is the sort you live in, rather than read. 'Into the wilderness' is one of those rare stories that let you breathe the air of another time, and leave your footprints on the snow of a wild, strange place." Det är Diana Gabaldons ord om den här fantastiska boken, och jag håller med!

Jag har levt med Elizabeth och Nathaniel i en veckas tid, lärt känna Paradise och dess invånare, och förflyttat mig själv i både tid och rum. Och det är en läsupplevelse som heter duga. Helt i klass med Diana Gabaldons egna Outlander-serie.

Handlingen utspelar sig i norra delstaten New York, med de stora skogarna, bergen och vildmarken som kuliss. Året är 1792 ocg Elizabeth Middleton lämnar sitt bekväma liv i England för att bosätta sig i kolonierna, hos sin far som är domare i det lilla samhället Paradise. Där har hon för avsikt att starta en skola. Hon är 29 år, självständig, ogift, och fast besluten att förbli det. Men hennes far har andra planer. Han har stora skulder och har sett ut en lämplig äkta man i Richard Todd, som är läkare i Paradise.

Elizabeth, som inte är med på de planerna, dras istället mot en annan man, Nathaniel Bonner. Han är vit och Kahnyen'kehàka (Mohawk) på samma gång, och respekterad i de båda samhällena. Elizabeth fascineras av honom, och av mohawkerna, och det ses inte med blida ögon av alla.

Det är ett äventyr att läsa den här boken, det är mycket bra miljöbeskrivningar och ett så rikt persongalleri av karaktärer som även de är riktigt bra tecknade. På många sätt är det allt och alla runt omkring som gör historien så bra, inte nödvändigtivs kärleksparet Elizabeth och Nathaniel. Om du gillar Diana Gabaldons böcker om Claire och Jamie så kommer du absolut att sluka även denna. Det som är lite roligt är att Claire, Jamie och Ian faktiskt omnämns på ett ställe i historien. Jag har inte läst Den siste mohikanen, men Sara Donati har lånat in några karaktärer (Hawkeye och Chingachgook) från den handlingen också.

Det här är nästan perfekt, det enda jag stör mig på är att Elizabeth så snabbt ställer om sig från ogift ungmö och ointresserad av män till att sukta efter Nathaniel och drömma om äktenskap, det går i princip från ena dagen till den andra. Donati kanske inte hade behövt gå så hårt ut med att skapa en bild av en så självständig, oromantisk och principfast kvinna när hon ändå överger den direkt.

Into the wilderness är första boken i en serie på sex. De finns inte översatta till svenska. Helt klart ett måste för dig med Diana Gabaldon abstinens!

Fakta:
Förlag: Bantam Books
Antal sidor: 876
Utgivningsår: 1998
Första meningen: Elizabeth Middleton, twenty-nine years old and unmarried, overly educated and excessively rational, knowing right from wrong and fancy from fact, woke in a nest of marten and fox pelts to the sight of an eagle circling overhead, and saw at once that it could not be far to Paradise.