Naomi & Elys kyssförbudslista - Rachel Cohn och David Levithan

Naomi och Ely har vuxit upp i samma hus och varit oskiljaktiga sedan de var små. De är bästa vänner och Naomi älskar (och är förälskad i) Ely, och Ely älskar Naomi (men föredrar killar).

För att ingen ska komma i vägen för deras vänskap skapar de en kyssförbudslista över personer som ingen av dem får kyssa. Och det fungerar bra - tills ett ödesdigert litet tuggummi dyker upp på fel plats vid fel tillfälle och rubbar deras relation i grunden. Och så var det ju det där med Bruce, Naomis pojkvän, som är så tråkig att det inte finns anledning att sätta honom på listan, väl?

Kommentar:
Jag är ett stort fan av Rachel Cohn & David Levithan. Parets andra böcker, Nick & Norahs oändliga låtlista och Dash och Lilys utmaningsbok har varit hur charmiga och oemotståndliga som helst, men titeln och omslaget till Naomi & Elys kyssförbudslista har inte lockat mig till läsning, förrän nu när jag fyndade den för 19 kr och tänkte att jag ger den en chans trots allt.

Men jag kanske skulle ha låtit bli att läsa den. Det här var inte alls särskilt bra. Den saknar helt den där magin och charmen som gjorde de tidigare böckerna nästan självlysande. Det är för många berättarröster, de är inte särskilt intressanta, och jag blir inte särskilt berörd.

Synd, tycker jag, jag vet ju att författarna kan så mycket bättre.

Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 252
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Jag ljuger hela tiden.

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är: Massor av ord, TonårsbokenSagan om sagorna och Bokgläntan.

#1 - - Hannah:

Läste den här för ett par år sen, efter att jag hade läst David Levithans underbara Ibland bara måste man. Håller med dig om att den inte alls håller samma standard som andra böcker av de här två författarna, men jag tycker nog ändå att den har något att komma med, något som är dess alldeles eget. Man ju bland annat nämna det ganska flitiga användandet av symboler istället för ord? Att det sedan är ett synnerligen trist omslag... >_>

#2 - - Lotta - hyllan:

Fast att den är egen betyder inte att det är bra. Användandet av symboler ger mig ingenting annat än att det stör läsflytet. Cohn och Levithan är fantastiska, men inte just den här gången.