Den föraktade falukorven - Karin Ahlborg

Mat / Permalink / 1
När slutade det att handla om mat och började handla om näringsämnen istället? Vem blir egentligen glad och belåten av att äta proteiner, fett och kolhydrater, fibrer, omega-3 och E-vitamin, när vi borde äta kalvstek med små stekta kulpotatisar, gräddsås, pressgurka och gelé?

I Den föraktade falukorven – om ketchupkrig och fredagsmys tar Karin Ahlborg strid mot snobbar som tycker att det är var och ens plikt att rulla sina egna köttbullar, mot sektlika dietanhängare och mot en livsmedelsindustri som är skamlös i sina försök att lura oss.

Hon sticker hål på myter, marknadsföringsbluffar, meningslösa kostråd och visar att det faktiskt är helt okej att servera barnen falukorv, köttbullar och andra favoriträtter, även ur näringssynpunkt. Det är hög tid att vi börjar bestämma själva vad vi ska äta!

Kommentar:
Det är en första-hjälpen-låda för köket, affären och sinnesfriden. En uppsättning matplåster, middagsbandage och anti-hjärntvättspray att använda om och när man behöver.

Karin Ahlborg är matreporter på Aftonbladet sedan 2003, och jag har alltid gillat hennes artiklar och sunda förhållningssätt till maten vi äter. Mycket i den här boken känner man igen om man följt hennes skrivande, men det är också en del nytt och lite "matigare" än det man kunnat läsa i artikelform.

Livsmedelsverket, livsmedelsindustrin, KRAV, E-nummer, sockermotståndare och fettfobiker; alla får de sig en känga (eller flera), och det med all rätt tycker jag. Det här är en rolig bok, Karin Ahlborg skriver lättförståeligt, och kanske får hon en och annan småbarnsförälder att slappna av när det gäller middagsbryderierna. Att erövra matglädjen och kanske mest av allt låta barnen slippa falla offer för alla kostråd som inbegriper lättmargariner, lättmjölk, aldrig nyponsoppa eller kanelbullar till mellanmål och inget födelsedagsfirande med glass på förskolorna.

Fakta:
Förlag: Ordfront
Antal sidor: 187
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Ibland undrar jag om inte det där pillret som det pratades en hel del om på 60- och 70-talet, det som skulle ersätta all mat, vore en välsignelse.

Bokhyllan - v.21

Bokhyllor / Permalink / 1

Det här är en ovanlig typ av bokhylla från 1835, tillverkad i England. En snurra med tre hyllplan där böckerna får en framträdande plats i rummet. Böckerna som har plats i hyllan på bilden är inte äkta utan är bara där för syns skull. Det skulle kanske se ut som att man hade gott om böcker? I mellanrummen kan man fylla på med sina egna favoritböcker, men det gäller förstås att de passar stilmässigt in...

Just den här pjäsen finns till försäljning på Kentshire Galleries Ltd. i New York.

Gargoylen - Andrew Davidson

Skönlitteratur / Permalink / 0
Gargoylens berättare kör genom räcket på den mörka landsvägen och ner i en ravin. Han får svåra brännskador men överlever. Hans liv är dock slut. Han har förvandlats till ett monster.

Då uppenbarar sig Marianne Engel, en mystisk och tilldragande kvinna med en magisk förmåga att skulptera gargoyler: groteska fantasifigurer av sten. Hon avslöjar för honom att de båda varit älskande en gång för länge sedan, i det medeltida Tyskland.

Det är bara början på deras sagolika kärlekshistoria, bortom det möjligas gräns.

Kommentar:
Det här är både en historisk kärleksroman och en nutida kärlekshistoria. Och ett mysterium. Och en del övernaturligt. Det är Andrew Davidsons debutroman, och vilken debut sen!

Jag fastnade verkligen för huvudpersonen, berättaren, som förblir namnlös. Det är rent smärtsamt att ta del av hans resa, genom olyckan som förändrade hans liv, de ohyggliga brännskadorna och konvalecensen. Han berättar sakligt och osentimentalt om sina skador och sin smärta. Det enda han vill är att dö och planerar att ta sitt liv så fort han blir utskriven från sjukhuset.

Men så kommer Marianne Engel, som en räddande ängel, och besöker honom på sjukhuset. Hon hävdar att de två var ett älskande par i 1300-talets Tyskland. Han tror att hon är psyksjuk, men låter henne hållas. Ingen annan besöker honom, och han börjar se fram emot hennes besök. Likt en Sheherazade berättar hon fantastiska historier om de två, och om andra kärlekspar ur det förflutna. Jag tycker kanske inte att alla de sidohistorierna är relevanta för handlingen, eller så förstår jag dem bara inte.

Man behöver inte dra öronen åt sig och tro att det här är en "flum-bok" om tidigare liv och religiös mystik, om man nu är rädd för sånt. Tack vare att berättaren hela tiden är så skeptisk till Mariannes historier och hennes 700-åriga liv så blir historien jordnära och faktiskt trovärdig. 

Lika vidriga som de första kapitlen var att läsa, lika underbara är de sista. Det är ljuvlig läsning, och en fantastiskt vacker kärleksskildring. Faktiskt något av de finaste och starkaste jag läst i den vägen. Det här är en bok som jag kommer att läsa om framöver, det känns som att den kommer växa sig ännu starkare efter en omläsning.

Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 453
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Aningslösa överrumplas av olyckan, ofta med samma kraft som hos kärleken.
Till top