Överenskommelser - Simona Ahrnstedt

Skönlitteratur / Permalink / 5

Det är i december 1880 på Operan de möts för första gången. Hon - Beatrice Löwenström som bor med sin farbrors familj och som lever ett hårt hållet konventionellt borgarliv. Han - karismatiske Seth Hammerstaal, stadens mest omtalade ungkarl, en av Sveriges rikaste män som aldrig har levt sitt liv efter någon regelbok.

Efter den kvällen tycks de ständigt korsa varandras vägar i Stockholms societet. Seth fascineras av Beatrices intelligens, frispråkighet och hon liknar ingen annan kvinna han tidigare mött. Det dröjer inte länge förrän Beatrice och Seth inser att de är involverade i en mycket komplicerad men passionerad romans.

Men det finns planer och överenskommelser som personer i Beatrices närhet har avtalat planer som varken innefattar frihet, lycka eller Seth.

Kommentar:
Det finns en genre som får ta ännu mer stryk än chick-lit, och det är romance-genren, som vi inte sett så mycket av i Sverige. Definitionen av romance är ungefär så här: det är en kärlekshistoria mellan en man och en kvinna som är i fokus, allt centrerar runt den historien även om det kan finnas andra sidospår, och det slutar alltid med att de älskande får varandra. (Eller det slutar åtminstone alltid lyckligt.) Om man jämför detta med chick-lit så är det där istället flera relationer som är viktiga, huvudpersonens relationer till sina vänner och sina föräldrar kan vara lika viktiga och drivande som den romantiska relationen.

Det är inte heller så att romance är lika med Harlequinböckerna, det finns enormt mycket mer än så. Diana Gabaldon räknas till exempel som en romance-författare. Även Jane Austen klassas av många som romance, och även om jag personligen kanske inte skulle räkna henne dit så har hon nog satt stort intryck på det som senare blev romance.

I USA var 2004 55% av alla sålda pocket romance, och det är en miljardindustri vi pratar om. 
I Sverige är genren inte lika framgångsrik, men här gör Simona Ahrnstedt ett försök att ändra på det med sin historiska kärleksroman Överenskommelser.

Just historiska kärleksromaner är något av min favoritläsning, men jag ska ärligt säga att jag var mycket skeptisk till Överenskommelser. Min fördomsfulla inställning var att det här kommer att bli töntigt när det är skrivet av en debuterande svenska och utspelar sig i 1800-talets Stockholm, istället för i England eller Skottland eller Boston eller någon annan mer "exotisk" miljö. Men, det här var riktigt, riktigt bra! Den här boken har fått mig att gråta för att det är så sorgligt, gråta för att det är så hemskt, och gråta för att det är så fint. Visst, jag är lättrörd, men det krävs ändå något alldeles extra för att jag ska bli berörd på tre olika plan.

Jag mer eller mindre sträckläste boken, det gick inte att sluta. Det finns ett sånt driv i berättelsen och så många spännande vändningar, passion och fängslande karaktärer. Det är en sådan bok där man sugs in i handlingen och hamnar i en liten bubbla medan man läser.

Omslaget är också jättesnyggt! Ser mycket fram emot att läsa mer av Simona Ahrnstedt i framtiden - och hoppas att hon banar vägen för fler romance författare. Vi har alldeles för lite romance i Sverige.

Fakta:
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 382
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Planen var så enkel, så vacker.

#1 - - Lisa H:

Jag hade aldrig hört benämningen 'romance' förrän jag läste om den här boken på Damm förlags sida (plus några bloggar) men jag blev jättenyfiken! Och hittills har jag bara läst fina ord om just Överenskommelser så den ska jag hålla i minnet tills jag får en lämplig läslucka :)

#2 - - Emma:

Min moster har pratat om denna, verkar bra! :D

#3 - - Bookis:

Har också läst denna bok och precis som du, hade jag svårt att slita mig från boken :)

#4 - - Malin:

Den här är nog den bästa boken jag har läst! Man sitter och gråter av skratt, sorg och ilska genom hela boken. Vacker rätt igenom och blir aldrig tråkig. SKulle kunna läsa den hur många gånger som helst!

#5 - - Furienna:

Så roligt att det inte bara är jag, som nästan inte kan släppa den här boken. Den går just nu som nu följetong i "Hemmets journal" och jag älskar den, fast jag riktigt avskyr (som någon annan kallade dem) de perversa typer, som styr Beatrices liv.

Till top