Bokfrågornas ABC har kommit fram till bokstaven J. Här kommer mina svar på en svår bokstav.

Jag tycker att det är svårt att läsa böcker skrivna i jag-form då det krävs en del av författaren för att det ska bli bra. Berätta om någon bok skriven i första person som du gillar eller inte gillar.
Jag gillar böcker i jag-form. Jag läser en hel del självbiografier, och där är det ju av naturliga skäl en hel del jag-form. Men dom räknar jag inte här. Om jag ska välja en skönlitterär bok i jag-form så får det bli Nick & Norahs oändliga låtlista av Rachel Cohn och David Levithan. Den är skriven i jag-form x 2, eftersom boken berättas växelvis av både Nick och Norah. En varm och mysig och mycket läsvärd historia. En av de bästa böcker jag läst.

Berätta om en bok om eller av en journalist.
En favorit är Hälsningar från ondskans axelmakter av Caroline Salzinger. Hon är utrikesreporter och har skrivit den här helt underbara boken där hon tar oss med bakom murarna, in i några av våra mest stängda och otillgängliga länder. Kapitlen om Nordkorea fann jag mest intressanta och har utvecklat en speciell vurm för landet efter att ha läst denna bok. Det är en bok som gör dig lite klokare, och det gillar jag!

Jante styr Sverige och jag vill att du berättar om en bok där jantelagen gäller.
Ganska nyligen läste jag Ninni Schulmans Flickan med snö i håret. Där flyttar journalisten Magdalena Hansson hem till Hagfors efter att ha bott många år i Stockholm. Där möter hon jante i form av en "du ska inte tro att du är något"-attityd för att hon flyttar hem med gott om pengar på fickan och köper ett stort fint hus.

Vad jiddrar du om? Det hade jag en elev som brukade fråga när han tyckte att jag snackade obegripligheter eller ren skit. Berätta om en bok som du tycker är rent jidder.
Jag har klurat, men kommer inte på någon.

Strössel är en ny kategori i min blogg. Här kommer jag att samla allt möjligt inspirerande som har med böcker att göra. Det kan vara kloka ord eller vackra bilder, gott och blandat, fint och roligt som har med böckernas värld att göra. Nu kör vi!

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig på Irland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
En riktigt bra är Gracelin O'Malley av Ann Moore. Det är 1800-tal, svält och nödår, och femtonåriga Gracelin blir mot sin vilja bortgift med en engelsk godsägare. Hon föder honom en dotter, men hennes hjärta tillhör hela tiden en annan, nämligen hennes brors bäste vän Morgan. Gracelins man dödas under upproret mot engelsmännen, och både Morgan och hennes bror hör till rebellerna. Morgan tillfångatas och brodern flyr till Amerika. Gracelin står ensam i världen, med sin dotter och ett barn till på väg, och bestämmer sig för att även hon söka lyckan på andra sidan Atlanten. Böckerna om Gracelin O'Malley är tre stycken till antalet, men de finns också som en enda utgåva på mer än 1000 sidor. Rekommenderas om man gillar Irland och episka kärleksromaner.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Irland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Irland för mig är inte bara fattigdom och nödår, det finns många bra chick-lit författare vars böcker utspelar sig på den gröna ön. Marian Keyes är den jag först kommer att tänka på. Även om hennes senaste böcker tappat stilen en del, så håller främst böckerna om systrarna Walsh hög klass.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Irland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Jag har aldrig läst Maggie O'Farrell men har hört så mycket gott om henne. Hon är född på Nordirland, om det nu räcker som anknytning...

Åttonde bokstaven i ABC-utmaningen är H. Svåra frågor den här gången!

Vilken huvudperson i en bok tycker du mest om?
Den som spontant dök upp i mitt huvud var Jane Austens Emma, så jag väljer henne. Jane Austen har skapat flera favoritkaraktärer, men Emma Woodhouse är inte lika uttjatad som exempelvis Elizabeth Bennet och mr Darcy. Jag gillar Emma som är en smula naiv, men så säker på att hon vet vad som är bäst för andra.

Vem är den ultimata hjälten i böckernas värld?
Hmm... så svårt... men varför inte Gilbert Blythe, Anne Shirleys trogne vän och senare man. En schysst kille som får alldeles för lite uppmärksamhet bland alla romantiserade mr Darcy's eller tuffa macho-typer som löser brott och räddar världen. Men världen behöver fler som Gilbert Blythe.

Och den ultimata hjältinnan?
Scarlett O'Hara. Hon är en av de starkaste karaktärer som någon författare någonsin skapat. Hon har både goda och dåliga sidor och det är det som gör henne så bra. Platt och tråkig är det sista hon är. Dessutom utvecklas hon under historiens gång. Hon är stark, modig, viljestark och driftig.

Vilken är den bästa historiska roman du läst?
Jag älskar historiska romaner. Storslagna epos och familjesagor som spänner över flera generationer är det bästa jag vet. Min favorit är Diana Gabaldons Främlingen, en helt fantastiskt fängslande bok. När jag hade läst ut den första gången så började jag direkt om på sidan ett och läste den ett varv till, och det har aldrig hänt tidigare. Jag måste också nämna Svärdet och spiran av Ken Follett som jag läste i somras. Det är en riktig läsupplevelse.

Bokfrågornas ABC fortsätter hos enligtO, och idag har turen kommit till G.

Tantsnusk har väl alla hört talas om, men har du läst någon bok som skulle kunna kallas gubbsnusk?
Nej jag har ingen aning vad gubbsnusk skulle tänkas vara för något heller.

Berätta om en bok som fick dig att gråta! Händer det ofta att du gråter av böcker?
Jag gråter till princip allting, det finns ingen som är så lättrörd som jag. Jag kan gråta för att det är sorgligt, eller för att det är så fint, eller för att det är så hemskt, eller bara för att det är så bra. Det skulle nog vara lättare att berätta om en bok som inte fått mig att gråta... ;)

En bok som berörde mig mycket var Jag är den sista juden av Chil Rajchman, en av de få som överlevde förintelselägret Treblinka. Det är en ganska tunn bok, bara 137 sidor, men det är tung läsning. Det gör nästan fysiskt ont att läsa den, och det är omöjligt att hålla tårarna tillbaka. Det är en bok som jag tycker alla borde läsa.

Berätta om en gammal favoritbok som du ofta återkommer till!
Jag återkommer ständigt till Lilla huset på prärien-serien, med några års mellanrum får jag ett riktigt Laura Ingalls Wilder-ryck och grottar ner mig. En annan favorit är Diana Gabaldons Outlander-serie, och då främst första boken Främlingen som jag brukar läsa varje eller vartannat år. Den är helt fantastisk.

I programmet Go´kväll brukar någon känd person bjuda in fyra gäster till en fiktiv middag. Vilka fyra författare, levande eller döda, skulle du bjuda och vad tror du att ni skulle prata om?
Jag skulle inte vilja bjuda fyra författare samtidigt, jag vill ha dom en i taget, inga egon som slåss om uppmärksamheten, utan bara författaren och jag. Först skulle jag vilja träffa Jane Austen, jag är så nyfiken på henne som person, vad hon tänkte om sin omgivning och hur de såg på henne. Sen skulle jag vilja träffa Björn Ranelid som jag är lite hemligt kär i. Tyvärr är han inte lika mytisk för mig längre, efter hans medverkan i Stjärnorna på slottet, men jag tror ändå att en middag med honom vore intressant. Att få sitta och lyssna när han talar om sig själv på ranelidska i flera timmar vore en njutning. (I och med att han är en av gästerna förstår ni nog varför jag måste träffa dem en och en...) Den tredje personen jag väljer är Emma Hamberg, bara för att hon verkar vara en sån härlig person. Jag tror att en middag med henne vore kul! Den fjärde personen jag väljer är Nikki Sixx. (Har man skrivit en bok är man författare.) Och det behövs ingen närmare förklaring till varför tycker jag.. ;)

Hejdå sommar, semester och lata bokläsardagar. Hej hösten, jobbet och förhoppningsvis en och annan tekopp + bok i soffhörnan. Men samma lästempo som under semestern går det ju tyvärr inte att hålla.

24 böcker hann jag med under semestern, och bland dem finns några fina guldkorn:

För den som vill skratta och ha en rolig stund rekommenderar jag Baddaren av Emma Hamberg eller Typ trettio av chick-lit drottningen Lisa Jewell (recension kommer lite senare). Båda är riktiga humörhöjare, och det kan behövas när hösten och vardagen gör sitt intåg.

För den som vill drömma sig bort till svunna tider rekommenderar jag mastodontmästerverket Svärdet och spiran av Ken Follett. Det är en läsupplevelse som heter duga! Men boken är över tusen sidor tjock så den tar sin lilla tid att läsa. Vill man drömma sig bort av ett annat slag, och få lite mer romantik och passion i höstrusket (ja, jag tjatar om hösten, men den kommer fortare än ni tror, i morse hade vi sju grader här!) så rekommenderar jag Överenskommelser av Simona Ahrnstedt.

Sen måste jag också lyfta fram Älskade syster av Joyce Carol Oates (pocketnytt) och Flickan med snö i håret av Ninni Schulman (deckardebut).

Nu ser jag fram emot spännande höstläsning!

Första meningen i böcker är ofta speciella. Man kan få en känsla för bokens ton. För språket. Ibland ger de en rysning för att de är så vackra eller träffande. Allra helst ska de gripa tag och locka till vidare läsning. Och ibland säger de inget särskilt alls.

Det här är första meningar från tio böcker som jag tycker väldigt mycket om. Jag tror de flesta är riktigt svåra, men mening 10 får ni smisk på fingrarna om ni inte klarar av utan att googla, den borde vara en av de mest kända inledningsmeningarna.

1. Aningslösa överrumplas av olyckan, ofta med samma kraft som hos kärleken.
2. Människor försvinner. Rätt svar av Eve.
3. Det är nåt visst med att ha syskon.
4. Inuti snökupan på pappas skrivbord fanns det en pingvin med rödvitrandig halsduk. Rätt svar av Cinnamon.
5. Mariam var fem år gammal när hon hörde ordet harami för första gången. Rätt svar av Klotho.
6. Jag tror att allting, eller åtminstone allt som hände mig, började med förväxlingen av den romerska arkitekturen. Rätt svar av Cia.
7. Jag har i min dag givits mångahanda namn - syster, älskarinna, prästinna, vishetsbärare, drottning. Rätt svar av Anna.
8. Det var november.
9. Vi var stingsliga och överbetalda. 
10. Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru. Rätt svar först av Fröken C.
    

En isande kall nyårsafton försvinner sextonåriga Hedda Losjö från sitt hem utanför Hagfors i Värmland. Poliserna Petra Wilander och Christer Berglund får fallet på sitt bord. Det visar sig att Hedda har levt ett dubbelliv. En tid senare hittas en ung flicka mördad i en jordkällare nära familjen Losjös hem. Hon är naken och har blivit skjuten i bakhuvudet. Kan det vara den försvunna Hedda?

Journalisten Magdalena Hansson har lämnat Stockholm och flyttat hem till Hagfors efter en uppslitande skilsmässa. Hon engagerar sig i den försvunna Heddas öde och börjar undersöka fallet närmare. Snart inser hon att den fridfulla bygden där hon växte upp bär på hemligheter som vissa är beredda att göra allt för att dölja.

Kommentar:
Jag har en benäghet att tycka "det här är det bästa jag läst", när jag precis avslutat en riktigt bra bok och fortfarande är inne i berättelsen. Nu har det gått två dagar sen jag läste Flickan med snö i håret och har fått lite distans till boken, men att det är en väldigt bra deckare är det ingen tvekan om. Det är en mycket stark debut av Ninni Schulman.

Först och främst är det spännande. Det är också realistiskt och trovärdigt. Det är en träffande beskrivning av småstaden, och hur det upplevs att komma tillbaka hem efter några år i Stockholm. Den där speciella småstadsmentaliteten, dels "du ska inte tro att du är något" och dels den förminskande och ursäktande attityden som många har gentemot sig själva och småstadens utbud. Det är inte något som är unikt för Hagfors, utan det finns att hitta i varenda liten glesbygdsstad tror jag.

Jag gillar att huvudpersonen Magdalena är journalist och inte polis. Polisarbetet skildras också även om det inte är livet på stationen som är det dominerande. Magdalenas försök att hitta rätt i livet igen, att stå på egna ben, hennes sökande efter trygghet engagerar mig, och jag hoppas att det kommer fler böcker - vilket jag tror.

Jag tycker definitivt att ni ska läsa denna, jag är i alla fall helsåld och ser fram emot en fortsättning.

Fakta:
Förlag: Forum Bokförlag
Antal sidor: 353
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Han behövde bara öppna bagageluckan, knyta upp repet runt hennes smala vrister och peka mot stugan för att få henne att börja röra sig uppför backen.

F är sjätte bokstaven i bokstavsutmaningen hos enligtO. Här kommer mina svar.

1. Frihet är viktigt och böcker handlar inte sällan om längtan efter detsamma. Berätta om en bok som du tycker handlar om frihet!
En favorit är Ayaan Hirsi Ali och hennes En fri röst. Den handlar om hennes uppväxt med inbördeskrig, exil och förtryck inom klanstrukturer och islam. Om hur kvinnor behandlas som handelsvaror och utan fri röst. Det är en stark bok skriven av en stark kvinna som blivit en symbol för kvinnors kamp för frihet.

2.Böcker blir ofta film. Vad gör du helst och oftast först, ser filmen eller läser boken? Brukar du se filmatiseringar av böcker du läst?
Jag läser helst boken först, och sen ser jag filmen. Bara det inte blir för nära inpå så man har sina egna bilder allt för färska i minnet.

3. Berätta om en riktigt bra filmatisering av en bok!
Borta med vinden är storslagen både som bok och film. Jag gillade också SVT-serien Längtans blåa blomma baserad på Alice Lyttkens Tollmansvit, som jag tycker gjordes bättre än böckerna. Kanske delvis har att göra med att jag i det fallet såg tv-serien först? Och förstås gudmodern av alla filmatiseringar: BBC-versionen av Stolthet och fördom med Colin Firth och Jennifer Ehle.

4. Jag vill att du uppmärksammar en författare som du tycker får på tok för lite utrymme.
Jodi Picoult är en av mina favoritförfattare, hon borde få mycket större utrymme i Sverige tycker jag. Det finns många titlar av henne som ännu inte översatts.

Bloggen fyller år idag, två år, och det firar jag med att lotta ut två böcker.

Den ena är Liftarens guide till galaxen - Och en grej till av Eoin Colfer. Det är ett recensionsexemplar som jag fått av B Wahlströms, men jag har inte och kommer heller inte att läsa den. Jag är en av de (få?) som inte gillade Liftarens guide till galaxen, så jag är inte särskilt sugen på att läsa den här fortsättningen. Men säkert finns det någon som vill det, så den lottar jag alltså ut.

Den andra är En shopaholic i väntans tider av Sophie Kinsella. Den har jag råkat få två exemplar av, ett recensionsexemplar och så råkade jag köpa ett ex också... hrmm.. det är inte alltid så lätt att hålla reda på alla böcker man har och inte har... Så jag lottar ut ett oläst och fint exemplar av den också.

Vill du vinna en av böckerna? Gör då ett inlägg i din blogg som du länkar till detta inlägg, där du berättar vilken av böckerna du vill vinna. Lämna sedan en kommentar med din länk här nedanför så jag vet att du är med och tävlar. Tävlingen pågår till 19 augusti kl 19. Lycka till! Tävlingen är avslutad!

Sådana här golv-tak lösningar är det finaste som finns. Här ramar hyllorna in ett hörn och tillsammans med en skön fåtölj har man skapat sig en egen läsvrå. Fint också att hyllorna är ljusblå, det är inte så vanligt att man ser hyllor med färg utan de är oftast vita, svarta eller träfärgade. Och takkronan i matchande färg är pricken över i!

Källa: Livingetc Magazine

Det är i december 1880 på Operan de möts för första gången. Hon - Beatrice Löwenström som bor med sin farbrors familj och som lever ett hårt hållet konventionellt borgarliv. Han - karismatiske Seth Hammerstaal, stadens mest omtalade ungkarl, en av Sveriges rikaste män som aldrig har levt sitt liv efter någon regelbok.

Efter den kvällen tycks de ständigt korsa varandras vägar i Stockholms societet. Seth fascineras av Beatrices intelligens, frispråkighet och hon liknar ingen annan kvinna han tidigare mött. Det dröjer inte länge förrän Beatrice och Seth inser att de är involverade i en mycket komplicerad men passionerad romans.

Men det finns planer och överenskommelser som personer i Beatrices närhet har avtalat planer som varken innefattar frihet, lycka eller Seth.

Kommentar:
Det finns en genre som får ta ännu mer stryk än chick-lit, och det är romance-genren, som vi inte sett så mycket av i Sverige. Definitionen av romance är ungefär så här: det är en kärlekshistoria mellan en man och en kvinna som är i fokus, allt centrerar runt den historien även om det kan finnas andra sidospår, och det slutar alltid med att de älskande får varandra. (Eller det slutar åtminstone alltid lyckligt.) Om man jämför detta med chick-lit så är det där istället flera relationer som är viktiga, huvudpersonens relationer till sina vänner och sina föräldrar kan vara lika viktiga och drivande som den romantiska relationen.

Det är inte heller så att romance är lika med Harlequinböckerna, det finns enormt mycket mer än så. Diana Gabaldon räknas till exempel som en romance-författare. Även Jane Austen klassas av många som romance, och även om jag personligen kanske inte skulle räkna henne dit så har hon nog satt stort intryck på det som senare blev romance.

I USA var 2004 55% av alla sålda pocket romance, och det är en miljardindustri vi pratar om. 
I Sverige är genren inte lika framgångsrik, men här gör Simona Ahrnstedt ett försök att ändra på det med sin historiska kärleksroman Överenskommelser.

Just historiska kärleksromaner är något av min favoritläsning, men jag ska ärligt säga att jag var mycket skeptisk till Överenskommelser. Min fördomsfulla inställning var att det här kommer att bli töntigt när det är skrivet av en debuterande svenska och utspelar sig i 1800-talets Stockholm, istället för i England eller Skottland eller Boston eller någon annan mer "exotisk" miljö. Men, det här var riktigt, riktigt bra! Den här boken har fått mig att gråta för att det är så sorgligt, gråta för att det är så hemskt, och gråta för att det är så fint. Visst, jag är lättrörd, men det krävs ändå något alldeles extra för att jag ska bli berörd på tre olika plan.

Jag mer eller mindre sträckläste boken, det gick inte att sluta. Det finns ett sånt driv i berättelsen och så många spännande vändningar, passion och fängslande karaktärer. Det är en sådan bok där man sugs in i handlingen och hamnar i en liten bubbla medan man läser.

Omslaget är också jättesnyggt! Ser mycket fram emot att läsa mer av Simona Ahrnstedt i framtiden - och hoppas att hon banar vägen för fler romance författare. Vi har alldeles för lite romance i Sverige.

Fakta:
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 382
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Planen var så enkel, så vacker.