Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 350
Utgivningsår: 2009

Året är 1980 och i sydvästra Texas jagar Llewelyn Moss antiloper nära Rio Grande. Han trampar in på en plats där en grym uppgörelse pågått. Döda män ligger utspridda, en stor last heroin är orörd och Moss plockar upp en väska med $2,4 miljoner i kontanter. 

Frestelsen överskuggar insikten om faran. Nu är han ett byte. Framför allt för Chigurh, en psykopat och sällsynt hänsynslös mördare. 

Moss är lätt att lokalisera. Väskan bär på en sändare, och som om det inte skulle räcka med att ha Chigurh i hälarna så utökas skaran som jagar pengarna. Den åldrande sheriffen Bell lägger ihop två och två men förstår samtidigt att han försöker genskjuta ondskan själv.

Kommentar:
Jag älskade verkligen Vägen när jag läste den, den är en av de bästa böcker jag någonsin läst, så mina förhoppningar var höga när jag plockade upp den här. Dessutom har jag hört så mycket gott om filmen. Men jag blev tyvärr ganska besviken. Det här kanske är undantaget, för ovanlighetens skull kanske filmen är bättre än boken?

McCarthys berättarstil, med inga talstreck, hade jag inga problem med i Vägen utan där passade det rent stilistiskt till boken, men här blir det svårt att följa dialogerna. Samtidigt som han är sparsmakad vad gäller sådana bitar så är han frikostig med detaljerade beskrivningar av händelseförlopp. Av vissa händelseförlopp. Inte av alla.

Det här är helt enkelt inte en bok för mig, och det känns som att jag inte riktigt förstår vad McCarthy vill ha sagt eller vad boken går ut på, och det irriterar mig. Jag tycker inte om att känna mig ointelligent när jag läser, och på något sätt känns det så. Han pratar - om än inte över mitt huvud - så litegrand vid sidan av.  

Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 293
Utgivningsår: 2009

En gruppsexakt äger rum på en prestigefylld internatskola i New England, och allt videofilmas. När rektorn Mike Bordwin får bandet i sin hand chockas han av upptäckten att några av hans mest lovande och omtyckta avgångselever deltar, och en alltför ung flicka. 

Han inser att han måste fatta ett snabbt beslut för att skydda både ungdomarna och skolans rykte. Men trots hans goda avsikter blir allt fel och skandalen är snart ett faktum. En stormvåg av skam och skuld, anklagelser och motanklagelser sköljer över det lilla samhället och resulterar så småningom i spruckna äktenskap, krossade framtidsdrömmar och en oskyldigs död.

Kommentar:
Jag gillar verkligen böcker i internatskolemiljö, det är något kittlande med den miljön, en sluten värld men ändå inte en skyddad sådan. Det blir tydligt i den här boken.

Historien berättas i återblickar, av flera olika röster. Av de inblandade, deras anhöriga, övriga elever, lärare och föräldrar, och det är ett annorlunda grepp. Jag trodde först att det skulle göra boken opersonlig och rörig och att man inte skulle komma de inblandade särskilt nära, men det var snarare tvärtom. Det ger istället händelserna flera dimensioner och det blir ganska uppenbart att det sällan bara finns en sanning och att varje sak man gör, varje beslut man fattar, kan få konsekvenser som är långt större än man anar.

Anita Shreve är en skicklig författare och Efterdyningar är en mycket bra bok, som håller läsaren i ett hårt grepp ända till sista sidan. Här möts kärlek, lust, bitterhet och sorg. Den är vackert berättad men samtidigt sorgsen. Jag har inte läst alla Shreves böcker, men detta är en av de bättre - om inte den allra bästa.

Förlag: Ordfront
Antal sidor: 335
Utgivningsår: 2009

På reklamjargong kallas 80-talisterna för Generation Y, Generation Me eller Nexters. I Gustav Fridolins bok kallas de Nedskärningsgenerationen.

Det handlar om dem som fick växa upp på 90-talet, under de "skitår" då den förra krisen drabbade Sverige. De år då lärartätheten minskade, skolkuratorerna försvann och fritidsgårdarna stängdes. De år då den offentliga sektorn drabbades av besparingar som den än idag inte har hämtat sig ifrån, när vi åter är inne i en kris.

Kommentar:
Det här är en ganska mörk skildring av nedskärnings-generationen som formades under krisåren på 90-talet. Är mediebilden av 80-talisten som en lat och bortskämd valfrihetsknarkare sann? Eller är 80-talisten egentligen en helt annan?

Boken är fylld med statistik och fakta, och delar av innehållet och resonemanget känns igen från "Från Vittsjö till världen". Siffrorna talar sitt tydliga språk, och när man ser allt svart på vitt är det en dyster statisik.

Kort kan man säga att den som tidigt lär sig att den är ett problem blir gärna det. Om man ser till skolvärlden som drabbades hårt av besparingar under krisen, med närapå tredubblade sjuskrivningar för lärare, lärarlösa lektioner eftersom inga vikarier sattes in, och sämre betyg till följd. Fritidsgårdar stängdes. 1992 hade knappt fem procent av grundskoleeleverna ofullständiga betyg, 1999 var det var fjärde elev. Även om siffrorna nu börjat gå uppåt igen så har vi ännu inte nått upp till de siffror som gällde före 90-tals krisen. Nu är det åter kris. Står man nu än en gång beredda att göra nedskärningar istället för att dra lärdom?

Fridolin menar att det är först när människan känner trygghet som man vågar satsa. Antingen tror man att "hungriga vargar jagar bäst" och att den som växer upp i kris kommer att åstadkomma mer än den som växer upp i trygghet. Att trygghet passiviserar. Men trygghet är istället grunden till människans skaparkraft. Det är den som har fallskärm som är den som hoppar först ut ur ett flygplan, inte den som hoppas att han har turen att landa mjukt.

I januari 2009 låg ungdomsarbetslösheten på nästan 18%. Fast jobb och egen bostad är något man bara kan drömma om. Därför accepterar man sämre anställningsvillkor, lägre löner, allt för att inte bli helt utslagen och vid sidan om. Skillnaden mellan de äldre generationerna som växte upp "i sämre tider", är att då hade man ändå en framtidstro. Man trodde och såg att saker faktiskt blev bättre. Nu är det tvärtom. Man ser hur saker blir sämre och sämre hela tiden. När företag säger upp folk, är det 80-talisterna, de nyanställda som får gå först. Återigen blåsta.

Även ohälsan ökar. Mellan 1998 och 2006 ökade antalet tvångsvårdade unga kvinnor inom psykiatrisk slutenvård med 50%. Andelen unga med ångest ökade med nästan 200% under nedskärningsåren. Det är skrämmande siffror. 

Det här är en verkligt högaktuell bok, med tanke på den kris vi just nu befinner oss i, en kris som bara verkar bli värre och värre. Har vi råd med ytterligare nedskärningar? Eller har vi lärt oss av tidigare misstag?

Mitt liv har blivit lite rörigt på sista tiden. Varför ligger jag obekvämt på barr och blåbärsris och små stenhårda kottar och spionerar på min egen familj i kikare? Varför dyker Lars Adaktussons rödblonda huvud upp så fort jag sätter på teven? Vad hände med min koll på band och musik? Jag vet inte ens vem det är som är själva Kent av alla killarna i popgruppen Kent.

Sju år har gått sedan Bella fick sparken från Dramaten. Nu är hon gift och har fått två pojkar med den framgångsrika tevestjärnan Matte. Själv jobbar hon i receptionen på TV4 och undrar vart hennes liv och drömmar tog vägen. Blev det inte mer än såhär?

Matte tror att Bella har åkt på semesterresan som han så omtänksamt har köpt till henne. Bella tror att Matte är på landet och har sommarlov med pojkarna. Det visar sig att båda två har helt andra planer.

Kommentar:
Underbara Martina Haag är tillbaka, med uppföljaren till Underbar och älskad av alla. Det här är en charmig historia, och det är nära till skratt hela tiden. Det är späckat med dråpliga scener, och jag gillar Bellas ironiskt bittra sätt. Den är också lättläst, jag läste ut den på en tvåtimmars bilresa. Den hade gärna kunnat vara lite tjockare.

Jag tycker inte att hela storyn är trovärdig, slutet spårar iväg en del, men det spelar inte så stor roll. Det är väldigt underhållande. Hela tiden.

När kommer nästa bok? Snart hoppas jag! Martina skulle gärna få spotta ur sig såna här små härligt roliga guldkorn på löpande band. Hon får det ju att verka så enkelt...

Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 204
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Stora strålkastare lyser upp kvällshimlen och regndropparna som faller på paljetter, päls och siden.